Linné och 1700-talet i arkiven och praktiken
Ett tvådagarssymposium i Orangeriet, Linnéträdgården,
Uppsala 19–20 maj 2022
1700-talet har lämnat många spår, men hur ska man närma sig dem för att förstå dess värld, dess smaker, dofter, erfarenheter och sätt att resonera? I detta tvådagars-symposium tar vi vår utgångspunkt i de materiella spåren efter Carl von Linné och hans krets. Genom linneanska manuskript om medicin, botanik, moral och resande närmar vi oss 1700-talet ur olika vinklar, och utforskar det förflutna genom alla sinnen; visuellt, kroppsligt och sensoriskt. Symposiet är kostnadsfritt – kaffe inkluderat men lunch på egen hand.
Anmälan görs till hagstromerlibrary@ki.se Ange om du skall delta båda dagarna eller endast dag 1 eller dag 2.
Ange även om du har allergier eller särskilda kostbehov. Observera att deltagarantalet är begränsat. Anmäl er tidigt, för att försäkra er om plats!
Länk till inbjudan, mer information och schema i PDF-format.
The President of ISECS/SIEDS, Professor Penelope J. Corfield, has made the following statement, which has the full support of the Swedish Society for Eighteenth-Century Studies:
As President of the International Society for Eighteenth-Century Studies, on behalf of all our members, I express our total support for the people of Ukraine, its Universities, our Ukrainian colleagues who join us in eighteenth-century studies, and all Ukrainian-born colleagues and students everywhere, in their just resistance to armed invasion. Signed: Penelope J. Corfield.
À titre de Présidente de la Société internationale d'étude du dix-huitième siècle, et au nom de tous nos membres, j'exprime notre soutien inconditionnel au peuple de l'Ukraine, à ses universités, à nos collègues de la société ukrainienne d’étude du dix-huitième siècle, et à tous nos collègues et étudiants d'origine ukrainienne à travers le monde, dans leur juste résistance face à l'invasion armée. Signé, Penelope J. Corfield.
Liksom förra året kommer vi att hålla årets forskningsfront digitalt – i år dessutom i samarbete med vårt finska systersällskap. Fredagen den 29 oktober klockan 13–15 svensk tid (14–16 finsk tid) kan ni alltså lyssna till fyra nydisputerade 1700-talsforskare – två från Finland, två från Sverige – som presenterar sina avhandlingar. Presentationerna hålls via Zoom och är öppna för alla.
De som kommer att presentera sina avhandlingar är:
Tim Berndtsson (litteraturvetenskap, Uppsala universitet) The Order and the Archive: Freemasonic Archival Culture in Eighteenth-Century Europe
Petra Dotlacilová (teatervetenskap, Stockholms universitet) Costume in the Time of Reforms: Louis-René Boquet Designing Eighteenth-Century Ballet and Opera
Kirsi Laine (historia, Åbo universitet) Agriculture, Enclosure and the Decision Making of Peasants in South-West Finland, 1750–1850
Anna Sundelin (historia, Åbo Akademi) Expensive Living and Costly Entertainment: Britons as Aspiring Consumers in Jamaica c. 1750–1810
Länk till forskningsfronten: https://lu-se.zoom.us/j/65828490452
Sprid gärna denna information!
Med anledning av att Musikaliska akademien fyller 250 år anordnar Sällskapet Gustaf III en musikalisk forskningseftermiddag på Kristinehovs malmgård i Stockholm söndag den 18 september klockan 15:00.
Under eftermiddagen presenterar fil. dr Maria Schildt vid Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet, forskning ur ett projekt rörande notbeståndet i Utile Dulcis samlingar. Ensemble Utile Dulci, bestående av Rebecka Karlsson, barockviolin; Ulrika Westerberg, barockviolin; Mirjam Pfeiffer, barockcello, och Björn Gäfvert, cembalo, framför okända och sällan spelade instrumentalstycken från 1700-talet ur Utile Dulcis notsamling. Vokal musik från svenska och europeiska hov framförs av Lotta Bagge, sång, och Octavian Leyva Dragomir, hammarklaver.
Evenemanget avslutas med en gustaviansk middag med autentiska smaker från svenskt 1700-tal.
Biljetter kostar 100 kronor för medlemmar i Sällskapet Gustaf III, 200 kronor för icke medlemmar.
Middagen kostar 325 kronor.
Läs mer i bilagan.
Musik vid furstliga sommarresidens
I en nyutkommen bok undersöks furstliga sommarresidens under 1700-talet och framför allt den musik som framfördes där. Hur skilde sig musiklivet i dessa pastorala miljöer från den musik som framfördes i huvudstäderna eller andra sammanhang? Fallstudierna i boken rör de tyskspråkiga länderna liksom Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Ryssland.
För Sveriges del bidrar förra chefen för Drottningholms teatermuseum Inga Lewenhaupt med en skildring av musiklivet vid Drottningholm 1744–1791. I en bilaga ges en nyttig sammanställning av de föreställningar som gavs vid Drottningholm under de aktuella åren.
Leopold, Silke und Pelker, Bärbel (Hrsg.): Fürstliches Arkadien: Sommerresidenzen im 18. Jahrhundert, Schriften zur Südwestdeutschen Hofmusik, Band 5 (Heidelberg: Heidelberg University Publishing, 2021). https://doi.org/10.17885/heiup.778
Innehållsförteckning:
Boken är öppet tillgänglig och kan laddas ned från förlagets webbplats:
Vårens digitala workshop om 1700-talets pastoraldiktning fick dessvärre ställas in på grund av sjukdom. Nytt datum är i stället fredag den 17 september 2021, kl. 9:15‒15:00.
Workshopen äger rum via Zoom (kontakta Anna Cullhed för länk).
Som tidigare medverkar Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet. Exempel på frågor som arrangörerna vill diskutera är följande:
Läs mer här.
För mer information och anmälan kontakta
Anna Cullhed Vera Sundin
anna.cullhed[at]littvet.su.se vera.sundin[at]littvet.su.se
Evenemanget stöds av Litteraturforskning som ledande forskningsområde vid Stockholms universitet.
Dansk Selskab for 1700-talsstudier bjuder in till nordisk 1700-talskonferns i Köpenhamn den 24–27 augusti 2022.
Vart fjärde år avhåller de nordiska 1700-talssällskapen en gemensam konferens. Den första ägde rum i Norge 2013 och den andra i Sverige 2017. När konferensen nu arrangeras för tredje gången blir platsen Köpenhamn den 24–27 augusti 2022. Konferensen skulle ha ägt rum redan i år, men har senarelagts på grund av pandemin.
Temat för konferensen är "Rätt och fel under 1700-talet" (Rights and Wrongs in the 18th Century), ett ämne som kan diskuteras utifrån politiska, juridiska, medicinska, konstnärliga eller religiösa utgångspunkter med mera.
Arrangörerna inbjuder nu till förslag på sessioner, gärna med färdiga paneler eller runda bord med ordförande, men förslag på individuella presentationer är också välkomna.
Förslag på 300 ord och en rubrik sänds till konference@rightsandwrongs1700.dk senast den 1 februari 2022. Individuella sessioner tilldelas 20 minuter, runda bord och paneler 60 minuter.
Läs mer och se uppdaterad information på konferensens webbplats: www.rightsandwrongs1700.dk
Sällskapet för 1700-talsstudier håller årsmöte fredagen den 18 juni, 2021 klockan 13:00. På grund av pandemin kommer mötet att hållas på Zoom.
Mötet nås på följande länk:
https://lu-se.zoom.us/j/68674683946
För att delta via Zoom bör du ha en dator eller annan utrustning (surfplatta, mobiltelefon eller liknande) med bredbandsuppkoppling, högtalare, mikrofon och webbkamera.
Observera att endast medlemmar i Sällskapet för 1700-talsstudier äger rätt att delta i årsmötet. Har du glömt att betala .rets medlemsavgift går det ännu att göra. Vi välkomnar även nya medlemmar!
Eventuella frågor besvaras av ordförande Jonas Nordin: jonas.nordin@kultur.lu.se eller skattmästare Annika Windahl Pontén: annika.windahl@ponten.se.
Tillfällestryck är ett mångfacetterat material som avspeglar alla skiftningar i 1700-talets vardag och fest. Här återfinns personverser, högtidstal, inbjudningskort, flygblad, reklam och mycket annat. Tillfällestrycket är en rik källa till till livets skiftningar i det förgångna, men det utgör också en bibliografisk utmaning för biblioteken att samla in, beskriva och bevara.
Fredag den 23 april klockan 13:00–16:00 anordnar Bokhistoria och Litteraturvetenskap vid Lunds universitet en temaeftermiddag om denna spännande materialtyp. Diskussionerna äger rum via Zoom och är öppna för alla. Ingen föranmälan krävs
Diskussionen är närmast föranledd av den omfattande bok om tillfällesvers som nyligen givits ut med Arne Jönsson, Valborg Lindgärde, Daniel Möller och Arsenii Vetuschko-Kalevich som redaktörer: Att dikta för livet, döden och evigheten: Tillfällesdiktning under tidigmodern tid (Läs mer på förlagets webbplats: Makadam).
PROGRAM MED UNGEFÄRLIGA TIDER
13:00—13:15 Daniel Möller & Jonas Nordin, Välkomsthälsning
13:15—13:40 Valborg Lindgärde, Om bildmaterialet i Att dikta för livet, döden och evigheten
13:45—14:10 Kristiina Savin, Versifierade suppliker i svenskt 1700-tal
14:10—14:30 Paus
14:30—14:55 Peter Sjökvist, Tillfällestryck som bibliografisk utmaning
15:00—16:00 Lars Burman, Elena Dahlberg & Ann Öhrberg, Paneldiskussion: Hur forskar vi om och förvaltar det ____________ tidigmoderna tillfällestrycket?
Deltagande sker via denna länk: https://lu-se.zoom.us/j/62040463007
Kontakt: daniel.moller@litt.lu.se | jonas.nordin@kultur.lu.se
Frågor om teknik: robert.ekdahl@sol.lu.se
LADDA NED PROGRAMBLAD
Vad: Workshop
När: Fredagen den 16 april 2021, kl. 9:00‒12:00
Var: Zoom (kontakta Anna Cullhed för länk)
Vem längtar inte efter en resa? Vem vill inte möta våren i Arkadien?
Vem vill inte tillbaka till en idyllisk plats som lovar solljus silat genom
skir grönska, en mild västanvind, nyfödda lamm, och herdar och
herdinnor inställda på nya kärleksmöten?
Välkommen till den andra informella workshoppen kring pastoralen,
ett fenomen som genomsyrat den västerländska kulturen sedan antiken,
men som rör sig fritt mellan konstarter, genrer och tider. Gestaltningen av
herdelivet har blivit aktuellt på nytt i klimatkrisens tidevarv, men hur fungerar denna idyll i dag?
Liksom i december medverkar Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet, och vi bjuder in både nya och tidigare resenärer. Exempel på frågor som vi vill diskutera är följande:
Välkommen att skicka in en dikt eller något kort textutdrag som du vill tala om, en rubrik samt en frågeställning till nedanstående adresser senast den 7 april. Vi tänker oss muntliga inlägg på ca tio minuter, och därefter en gemensam diskussion. Textutdragen cirkuleras till samtliga deltagare i förväg.
Vi ser fram emot samtalet!
Anna Cullhed Vera Sundin
anna.cullhed@littvet.su.se vera.sundin@littvet.su.se
Evenemanget stöds av Litteraturforskning som ledande forskningsområde vid Stockholms universitet.
Välkommen till en öppen gästföreläsning online när Kate Rigby, professor vid Bath Spa University och Monash University, gästar litteraturvetenskapens forskningsseminarium den 27 januari kl. 15:00-17:00.
Plats: Online, via Zoom. Möteslänk längre ner på sidan.
Evenemanget är öppet för alla och hålls på engelska.
Till föreläsningen i E-mötesverktyget Zoom:
https://stockholmuniversity.zoom.us/j/63617410970
Vid frågor, kontakta gärna forskningsansvarig i litteraturvetenskap Anna Cullhed, anna.cullhed@littvet.su.se,
Abstract
With the expansion of publishing and the growth of the reading public in Britain during the eighteenth century, the space of literature becomes an increasingly important site for ethico-political debate and discussion. While there existed a longer pre-history of popular political balladry, now other more high-cultural genres of poetry too might become recruited to the purpose of political protest, e.g. against the slave trade. In this talk, I will consider two contrasting examples of environmental protest poetry from the Romantic period, exemplifying differing constructions of ‘nature’ and versions of environmentalism, which are associated with their authors’ very different social positions and relations with the land: the middle-class Anna Seward’s ‘Colebrooke Dale’, which laments the despoliation of a picturesque landscape by the world’s first coal-fired iron foundry, and two poems by the rural labourer, John Clare, which protest the impact of the enclosure of the commons on a more-than-human land community. Approaching the mixed legacy of Romantic ecopoetics through the lens of the environmental humanities, I will also consider some of the continued resonances of these contrasting forms of ecopoetry and types of environmentalism, which can be still be found the bounds of the literary sphere.
På grund av världsläget kunde vi inte hålla någon forskningsfront i samband med vårens årsmöte. Vi hoppades i stället kunna återkomma under hösten. Samma restriktioner som tidigare råder ju ännu, men vi vill ändå försöka upprätthålla verksamheten. I stället för fysiskt möte kommer vi därför att ordna en digital forskningsfront fredagen den 25 september klockan 14:00–15:45. Presentationerna hålls via Zoom och är öppna för alla. Vi hoppas rentav nå ut bredare på detta sätt och presentatörerna deltar från Göteborg i väster till Helsingfors i öster.
De som kommer att presentera sina avhandlingar är:
Petter Hellström (idéhistoria, Uppsala universitet): Trees of Knowledge: Science and the Shape of Genealogy (Läs opponentens recension i Lychnos)
Sophie Holm (historia, Helsingfors universitet): Diplomatins ideal och praktik: Utländska sändebud i Stockholm 1746–1749
Anna Knutsson (historia, European University Institute, Florence): Smuggling in the North: Globalisation and the Consolidation of Economic Borders in Sweden, 1766–1806 (En artikel som sammanfattar avhandlingen är fritt åtkomlig här)
Hedvig Widmalm (ekonomisk historia, Uppsala universitet): Exploring the Mores of Mining: The oeconomy of the Great Copper Mine, 1716–1724
För att anmäla dig och få en länk till Forskningsfronten sänder du ett mejl till: evenemang@1700-tal.se
Sprid gärna denna information!
Boken Gustav III:s armé skulle ha uppmärksammats med ett boksläpp på Livrustkammaren i april. Som så många andra aktiviteter under våren fick det dock ställas in. Boken förtjänar trots det all uppmärksamhet den kan få.
Författaren, Martin Markelius, är föremålsintendent på Armémuseum med särskilt ansvar för uniformer och med specialisering på den gustavianska tiden. Gustav III:s anfallskrig mot Ryssland blev inte den framgång kungen hade hoppats på, vare sig utrikespolitiskt eller inrikespolitiskt, men tack vare framgångar till sjöss lyckades han dra sig ur det hela med blotta förskräckelsen och kolporterade därefter föreställningen att Sveriges ära och säkerhet var återställd.
Kriget såg några av Sveriges största och mest framgångsrika sjöbataljer, men Gustav III:s armé handlar, som titeln avslöjar, om landstridskrafterna – framför allt deras uniformer och utrustning. Alla femtiotalet svenska och finska regementen med deras kännetecken får utförlig beskrivning i text och bild. Den specialintresserade kan mycket väl läsa alla de 440 sidorna, men framför allt fungerar boken som illustrerat referensverk. Betydande utrymme ägnas också den militärhistoriskt misskända frihetstiden.
Gustav III:s armé ges ut av Medströms bokförlag.
Sommaren 1733 anlände ett sändebud från sultanen i Istanbul till den svenska huvudstaden. Mehmed Said Efendis officiella uppdrag var att bevaka den svenska kronans återbetalning av de skulder Karl XII dragit på sig som landsflyktig i det osmanska riket två decennier tidigare. En annan, mer klandestin uppgift var att utspana nyttiga innovationer och knyta nyttiga relationer i norra Europa.
I en omfattande diplomatisk rapport beskrev Said europeiska seder i allmänhet och svenska i synnerhet. Saids skildring analyseras i en nyutkommen bok av historikern Joachim Östlund, lektor vid Lunds universitet. Vid världens ände: Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige (159 s., ill.) är utgiven av Nordic Academic Press och släpps i dagarna.
Läs mer och beställ via Nordic Academic Press.
Sällskapet för 1700-talsstudier höll årsmöte i Uppsala och via elektronisk länk den 11 juni 2020. Efter årsmötet ser styrelsen ut på följande sätt:
Jonas Nordin (ordförande), professor i bok- och bibliotekshistoria, Lunds universitet
FD Brita Planck (vice ordförande), projektutvecklare, Västergötlands museum
FD Linn Holmberg (sekreterare), forskare vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet
FD Annika Windahl Pontén (skattmästare), besökskoordinator vid Uppsala universitet
FD Johannes Ljungberg (huvudredaktör årsskrift), postdoc vid Centre for Privacy studies, Köpenhamns universitet
FD Måns Jansson, forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet
Tim Berndtsson, doktorand i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet
Christoper Landstedt (webbredaktör), doktorand i konsthistoria vid Stockholms universitet
Vera Sundin, doktorand i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
Här kan du ladda ned Sällskapets verksamhetsberättelse för 2019–2020.
Den 24‒25 september 2019 levandegörs Jean-Jacques Rousseau i ett unikt projekt på Confidencen.
Forskningsprojektet Performing Premodernity (Stockholms universitet), Drottningholms Barockensemble och Confidencen har målet att levandegöra 1700-talets scenkonst. Genom gedigen forskning och artister med lång erfarenhet av 1700-talsrepertoaren, bjuder föreställningen på allt från tidstrogna kostymer och instrument, till koreografi och dramaturgi inspirerade av såväl Rousseau själv som 1700-talets estetik. Musikalisk ledare för de båda verken är Mark Tatlow. Karin Modigh står bakom koreografin i Le Devin du Village.
Sällskapets medlemmar erbjuds nu att köpa biljetter till föreställningarna med 20 % rabatt på priset (ordinarie pris från 460 kr). Rabatten dras av vid köp av biljett på Confidencens webbplats genom att ange kampanjkod: Rousseau
Läs mer på evenemangets Facebook-sida
Bild: Pehr Hilleström d.ä. (1732-1816) Interiör från en konstsamling - Nationalmuseum
