Aktuellt


Välkommen till Forskningsfronten 2023

Svenska Sällskapet för 1700-talsstudier och Finska sällskapet för 1700-talsstudier bjuder in till digital Forskningsfront fredag den

3 februari klockan 14–16 svensk tid (15–17 finsk tid).

 

Fyra nydisputerade 1700-talsforskare presenterar sina avhandlingar och svarar på frågor om sin forskning:

 

Ylva Haidenthaller (konsthistoria, Lunds universitet), The Medal in Early Modern Sweden: Significances and Practices

 

Astrid Wendel-Hansen, f. Pajur (historia, Friedrich-Schiller-Universität Jena), Dress Matters: Clothes and Social Order in Tallinn, 1600–1700

 

Saara-Maija Kontturi, (historia, Jyväskylä University), Lääkärikunnan synty. Suomen lääkärit n. 1750–1850 [The birth of the medical profession. Finnish doctors, c. 1750–1850]


Annika Windahl Pontén (idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet), Kiär hustru, wackra barn, bodde i ett palais: Identitet och materialitet i hushållet von Linné

 

Presentationerna sker på svenska och engelska och följs via denna Zoom-länk: https://lu-se.zoom.us/j/65920865310

 

Alla välkomna!

 

/Jonas Nordin & Johanna Ilmakunnas

Sällskapet för 1700-talsstudier | Finska sällskapet för 1700-talsstudier


ISECS Executive Committee meeting in Lund, 3–6 August 2022


During a few warm days in August 2022, the Swedish Society for Eighteenth-Century Studies hosted the ISECS Executive Committee meeting in Lund. About 35 delegates from four continents participated in meetings and discussions during the first working day, and a conference on ‘Eighteenth-Century Media and Mediation’ on the second day. On the third day the company made an excursion to Copenhagen.


The meeting opened on 3 August with an evening reception at Lund University’s Historical Museum. In a cheered lecture by museum director Per Karsten, the guests got to see what is presumed to be a piece of René Descartes’ skull. Admittedly Descartes died already in 1650 but he made a lasting impact, which, without doubt, is part of ‘the long eighteenth century’. The evening ended with wine, canapés, and mingling.












The following day, 4 August, was reserved for the affairs of the Executive Committee. In the light of the Russian Federation’s war of aggression against Ukraine, an important question was the attitude of ISECS and the national eighteenth-century societies to the participation of Russian scholars in joint activities.


The Executive Committee (EC) agreed on the following statement in four points:


The EC resolves

  1. to reaffirm, positively and publicly by all means available, its total support for the Ukrainian people, and its opposition to the Russian Federation’s invasion of Ukraine, which is not only a violation of Ukrainian sovereign territory but also a direct assault upon the principles of the United Nations charter;
  2. to uphold the role of ISECS as an international forum for the free and open exchange of views and research among scholars, without bans or prohibitions, in difficult times as well as in good times;
  3. to create a special bursary scheme, to support research, travel and/or conference attendance by scholars from Ukraine;
  4. to welcome scholars from the Russian Federation, if attending the next ISECS Congress in Rome 2023, as individual scholars, without displaying in the Congress documentation any national, regional or university affiliations from within Russia.


The day was concluded with dinner at the Grand Hotel Lund.












On Friday, 5 August, a one-day conference with eight presentations was held with the following presentations:

  • Jonas Nordin, ‘Mediating Monarchy from Castle to Cottage in Eighteenth-Century Sweden’
  • Ylva Haidenthaller, ‘Mediating Printed Portraits in Eighteenth-Century Stockholm’
  • Fokko Jan Dijksterhuis, ‘Ways of Seeing. Conceptions of Visuality in Enlightenment Philosophy’
  • Brycchan Carey, ‘Personal Letters: Public Science: The Rise of the MediaSavvy Eighteenth-Century Naturalist’
  • Sophie Holm, ‘The Diplomatic Dimension of Early-Modern Mediascapes’
  • Matthew Grenby, ‘Primer, Cartilla, Cathechism: Educational Cheap Print for Children and the Global Spread of Print’
  • Maria Isabel Limongi, ‘Les symboles de L’État dans le Leviathan de Thomas Hobbes’
  • Antônio Carlos dos Santos, ‘L’image de l’athée dans les entrées « athée » et « athéisme » de l’Encyclopédie’


A selection of the presentations is planned to be published in a separate volume under preparation.


The last day, Saturday, about half of the participants took part in an excursion to Copenhagen. The group was shown around Rosenborg Castle by Peter Kristiansen, curator at the Royal Collections, and then continued on a city tour led by associate professor Sebastian Olden-Jørgensen from the Saxo Institute, Copenhagen University. In between, Danish smørrebrød was consumed. The evening ended with a dinner where ISECS' president, Professor Penelope J. Corfield, thanked the Swedish Society for the concluded meeting.

Museum director Per Karsten, Lund University Historical Museum.
A piece of René Descarte's skull.
ISECS EC delegates in deliberation, 4 August 2022.
Dinner at Grand Hotel Lund. Brazilian EC delegate Antônio Carlos dos Santos, ISECS President Penelope J. Corfield, and Jonas Nordin, president of the Swedish Society for Eighteenth-Century Studies.
Museum Curator Peter Kristiansen showing Rosenborg Castle to Penelope J. Corfield, Hélène Cussac, and Antônio Carlos dos Santos.
Dr. Sebastian Olden-Jørgensen  showing Copenhagen to Annika Windahl Pontén, Stefanie Stockhorst, Dena Goodman, and Maria Isabel Limongi.

Visits to musical gardens of the eighteenth century

– seminar with Erik Wallrup


The Division of Musicology at Lund University invites all interested in affective history and eighteenth-century aesthetics to a research seminar on 21 September 2022. Our guest Erik Wallrup (Associate Professor in Aesthetics, Södertörn University) will present and discuss what he regards as one of the great changes within the cultural sphere during the eighteenth century: the emergence of the English landscape garden, which spread from England during the second half of the century as an embodiment of sentimental culture, and which made visible a new relation between man and nature. At the seminar, this transformation and its musical parallels will be discussed as manifestations of a suggested change within the 'patheme' – the affective counterpart to Foucault’s concept of episteme. 

 

A text will be distributed a week before the seminar and will be open for discussion and critical comments.

 

The seminar takes place on 21 September, 15:15–17:00, at the Department of Arts and Cultural Sciences in the LUX building ( https://www.ht.lu.se/en/contacts/visitors/ ), room B251. It will also be possible to participate via Zoom. If you want to participate in the seminar, please write to Tobias Lund (tobias.lund@kulur.lu.se ). You will then receive the text and, if you wish, the Zoom link. For up-to-date information about the seminar, see https://www.kultur.lu.se/om-institutionen/kalendarium/evenemang/research-seminar-musicology-0/ 

 

Erik Wallrup achieved his doctorate in Musicology with the thesis Musical attunement: the concept and phenomenon of Stimmung in music (Stockholm University and The University of Rome ‘La Sapienza’, 2012), which was later published by Routledge as Being musically attuned: The act of listening to music (2016). He has also published two novels, a book-length essay on Nietzsche and listening (Nietzsches tredje öra, 2002), and numerous articles reflecting his interests in music history and aesthetics, continental philosophy, phenomenology and hermeneutics. His research project ”The affective shift of music in the Gustavian era” was funded by Riksbankens jubileumsfond: https://www.rj.se/en/grants/2017/the-affective-shift-of-music-in-the-gustavian-era/

ISECS/SIEDS Executive Committee meeting in Lund

The Swedish Society for Eighteenth-Century Studies is proud to host the 2022 meeting of the Executive Committee of ISECS/SIEDS, The International Society for Eighteenth- Century Studies. The delegates will convene in Lund, 3–6 August 2022.


Day 1: Reception

Day 2: EC Meeting followed by dinner

Day 3: Conference: 'Media and Mediation in the Eighteenth-Century'

Day 4: Excursion to Copenhagen


The conference on Friday, 5 August, is open for all interested parties free of charge; no registration is required. Note that coffee and lunch is only pre-booked for ISECS delegates; outside guests will have to provide for their own meals.


                                                                                                                                                                                                                                                                  Lund 1782, by Johan Fredrik Martin.


EIGHTEENTH-CENTURY MEDIA AND MEDIATION

Joint Faculties of Humanities and Theology, LUX, Helgonavägen 3, C126

Friday 5 August 09:30–16:30


PROGRAM

SESSION 1. Chair: Annika Windahl-Pontén

09:30–09:45 Welcome and introduction

09:45–10:15 Jonas Nordin, Mediating Monarchy from Castle to Cottage in Eighteenth-Century Sweden

10:15–10:45 Ylva Haidenthaller, Mediating Printed Portraits in Eighteenth-Century Stockholm

10:45–11:00 PAUSE

SESSION 2. Chair: Johannes Ljungberg

11:00–11:30 Fokko Jan Dijksterhuis, Ways of Seeing. Conceptions of Visuality in Enlightenment Philosophy

11:40–12:10 Brycchan Carey, Personal Letters: Public Science: The Rise of the Media-Savvy Eighteenth-Century Naturalist

12:10–13:10 LUNCH

SESSION 3. Chair: Brita Planck

13:10–13:40 Sophie Holm, The Diplomatic Dimension of Early-Modern Mediascapes

13:45–14:15 Matthew Grenby, Primer, Cartilla, Cathechism: Educational Cheap Print for Children and the Global Spread of Print

14:15–14:45 COFFEE BREAK

SESSION 4. Chair: Penelope J. Corfield

14:45–15:15 Maria Isabel Limongi, Les symboles de L’État dans le Leviathan de Thomas Hobbes

15:20–15:50 Antônio Carlos dos Santos, L’image de l’athée dans les entrées « athée » et « athéisme » de l’Encyclopédie

15:50–16:30 Concluding discussion: ‘The Impact of Media and Mediation in the Eighteenth Century and Today’


DOWNLOAD ABSTRACTS



Av Gustavs hand: Digitalisering, digital berikning och förmedling av Gustav III:s arkiv


Välkommen att delta i ett webbinarium, arrangerat av DHV-hubben vid Stockholms universitet. Mikael Alm och Johan Sjöberg från Uppsala universitet kommer att presentera sitt aktuella RJ-infrastrukturprojekt (2022–2024).

 

Tid: 1 juni 2022, kl 15.00–16.30
Plats: online, Zoomlänk mejlas till anmälda
Anmäl dig genom att mejla susanne.tienken@tyska.su.se
Dela gärna denna inbjudan med kollegor som kan vara intresserade!
 
KORT OM FORSKNINGSPROJEKTET
Genom testamentariska föreskrifter inlemmades Gustav III:s privata arkiv, med hans korrespondens och arbeten inom en rad olika ämnen, i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar efter hans död 1792. Samlingen har sedan den öppnades 1842 varit central inom svensk och internationell 1700-talsforskning. Forskare har använt den för studier av tidens politiska, sociala och kulturella liv. Den unika samlingen har satt Uppsala på 1700-talsforskningens karta.
 
Det är därför beklagligt att universitetsbiblioteket har sett sig tvungna att spärra samlingen för användning och utlån. Åren av användning har gått hårt åt samlingen. En fortsatt användning innebär en akut risk för skador och förlust av ovärderlig text. Föreliggande projekt ska åtgärda detta och initiera forskning på samlingen. Det görs genom att:


1. De fysiska handskrifterna konserveras och digitaliseras, och görs mer tillgängliga på ett för dess framtid hållbart sätt.

2. Den digitaliserade samlingens användbarhet för forskning förbättras genom HTR-teknik och crowdsourcing. Delar av materialet görs därigenom digitalt sökbart också som fulltext.

3. Forskning initieras på den digitala samlingen: Materialets sökbarhet kommer att möjliggöra nya sorters forskningsfrågor (till exempel i form av text mining på Gustav III:s arbeten), och under projekttiden kommer samlingen att användas i fakultetens uppsatskurser. 

4. Samlingen görs mer närvarande i kulturarvssfären genom information och spridning via sociala medier och programverksamhet.


Om föredragshållarna:

Mikael Alm, FD, är universitetslektor i historia vid Historiska institutionen på Uppsala universitet.
Johan Sjöberg, FD, är arkivarie på Universitetsbiblioteket, Avdelningen för specialsamlingar vid Uppsala universitet.

Gustav III:s kröningsmusik återuppförs

Den 29 maj 1772 kröntes Gustav III till Sveriges konung vid en ceremoni i Storkyrkan i Stockholm. På dagen 250 år senare återuppförs den till stora delar bortglömda kröningsmusiken för första gången sedan uruppförandet.


Konserten levandegör en viktig händelse i svensk historia genom återuppväcka en musikskatt och kasta nytt ljus över den gustavianska tiden och dess musikliv. Konserten är en del av ett större forskningsprojekt, lett av fil dr Jennie Nell (Stockholms universitet) och professor Mattias Lundberg (Uppsala universitet). Programmet inleds med en kortare presentation som guidar publiken genom kröningen såsom den genomfördes för på dagen 250 år sedan. Bakom arrangemanget står Sällskapet Gustaf III med bidrag från Kulturrådet och Svenska Akademien.

 

Kröningsmusiken, som komponerades av Francesco Antonio Uttini (1723–1795) framförs av Drottningholms Barockensemble och Katarina Kammarkör under ledning av Hans Vainikainen. Medverkar gör även Elisabeth Hellström (sopran) och Patrik Kesselmark (tenor) som dessutom framför ett par kortare arior ur Uttinis opera Thetis och Pelée som beställdes av Gustav den III till kröningsdagen. Härutöver framförs ett par kröningsmenuetter, vilka skrevs till dansen i Rikssalen efter kröningsmiddagen. Medlemmar ur Sällskapets Gustafs skål demonstrerar danserna iförda tidstypiska galadräkter.

 

När: söndagen den 29 maj kl 16.00

Var: Storkyrkan Stockholm

Pris. 250 kr (Biljetter via Ticketmaster)

 

För pressinformation, pressackreditering, bakgrundsmaterial och bilder vänligen kontakta producenterna Jennie Nell (Sällskapet Gustaf III) ordforande@sallskapetgustaf3.se 070-682 24 03 eller Rebecka Karlsson (Drottningholms Barockensemble) rebeckakarlsson@hotmail.com 070-787 58 92

Linné och 1700-talet i arkiven och praktiken

Ett tvådagarssymposium i Orangeriet, Linnéträdgården,

Uppsala 19–20 maj 2022

 

1700-talet har lämnat många spår, men hur ska man närma sig dem för att förstå dess värld, dess smaker, dofter, erfarenheter och sätt att resonera? I detta tvådagars-symposium tar vi vår utgångspunkt i de materiella spåren efter Carl von Linné och hans krets. Genom linneanska manuskript om medicin, botanik, moral och resande närmar vi oss 1700-talet ur olika vinklar, och utforskar det förflutna genom alla sinnen; visuellt, kroppsligt och sensoriskt. Symposiet är kostnadsfritt – kaffe inkluderat men lunch på egen hand.


Anmälan görs till hagstromerlibrary@ki.se Ange om du skall delta båda dagarna eller endast dag 1 eller dag 2.

Ange även om du har allergier eller särskilda kostbehov. Observera att deltagarantalet är begränsat. Anmäl er tidigt, för att försäkra er om plats!


Länk till inbjudan, mer information och schema i PDF-format.

The Swedish Society for Eighteenth-Century Studies supports our Ukrainian colleagues and the Ukrainian people

The President of ISECS/SIEDS, Professor Penelope J. Corfield, has made the following statement, which has the full support of the Swedish Society for Eighteenth-Century Studies:


As President of the International Society for Eighteenth-Century Studies, on behalf of all our members, I express our total support for the people of Ukraine, its Universities, our Ukrainian colleagues who join us in eighteenth-century studies, and all Ukrainian-born colleagues and students everywhere, in their just resistance to armed invasion. Signed: Penelope J. Corfield.


À titre de Présidente de la Société internationale d'étude du dix-huitième siècle, et au nom de tous nos membres, j'exprime notre soutien inconditionnel au peuple de l'Ukraine, à ses universités, à nos collègues de la société ukrainienne d’étude du dix-huitième siècle, et à tous nos collègues et étudiants d'origine ukrainienne à travers le monde, dans leur juste résistance face à l'invasion armée. Signé, Penelope J. Corfield.

Digital forskningsfront

 

Liksom förra året kommer vi att hålla årets forskningsfront digitalt – i år dessutom i samarbete med vårt finska systersällskap. Fredagen den 29 oktober klockan 13–15 svensk tid (14–16 finsk tid) kan ni alltså lyssna till fyra nydisputerade 1700-talsforskare – två från Finland, två från Sverige – som presenterar sina avhandlingar. Presentationerna hålls via Zoom och är öppna för alla.

 

De som kommer att presentera sina avhandlingar är:

 

Tim Berndtsson (litteraturvetenskap, Uppsala universitet) The Order and the Archive: Freemasonic Archival Culture in Eighteenth-Century Europe

Petra Dotlacilová (teatervetenskap, Stockholms universitet) Costume in the Time of Reforms: Louis-René Boquet Designing Eighteenth-Century Ballet and Opera

Kirsi Laine (historia, Åbo universitet) Agriculture, Enclosure and the Decision Making of Peasants in South-West Finland, 1750–1850

Anna Sundelin (historia, Åbo Akademi) Expensive Living and Costly Entertainment: Britons as Aspiring Consumers in Jamaica c. 1750–1810

 

Länk till forskningsfronten: https://lu-se.zoom.us/j/65828490452

 

Sprid gärna denna information!

Jean Eric Rehn - En man sovande i en soffa - Uppsala universitetsbibliotek

Musikalisk forskningseftermiddag med musik

från Gustav III:s tid

Med anledning av att Musikaliska akademien fyller 250 år anordnar Sällskapet Gustaf III en musikalisk forskningseftermiddag på Kristinehovs malmgård i Stockholm söndag den 18 september klockan 15:00.


Under eftermiddagen presenterar fil. dr Maria Schildt vid Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet, forskning ur ett projekt rörande notbeståndet i Utile Dulcis samlingar. Ensemble Utile Dulci, bestående av Rebecka Karlsson, barockviolin; Ulrika Westerberg, barockviolin; Mirjam Pfeiffer, barockcello, och Björn Gäfvert, cembalo, framför okända och sällan spelade instrumentalstycken från 1700-talet ur Utile Dulcis notsamling. Vokal musik från svenska och europeiska hov framförs av Lotta Bagge, sång, och Octavian Leyva Dragomir, hammarklaver.


Evenemanget avslutas med en gustaviansk middag med autentiska smaker från svenskt 1700-tal.


Biljetter kostar 100 kronor för medlemmar i Sällskapet Gustaf III, 200 kronor för icke medlemmar.


Middagen kostar 325 kronor.


Läs mer i bilagan.

Musik vid furstliga sommarresidens


I en nyutkommen bok undersöks furstliga sommarresidens under 1700-talet och framför allt den musik som framfördes där. Hur skilde sig musiklivet i dessa pastorala miljöer från den musik som framfördes i huvudstäderna eller andra sammanhang? Fallstudierna i boken rör de tyskspråkiga länderna liksom Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Ryssland.


För Sveriges del bidrar förra chefen för Drottningholms teatermuseum Inga Lewenhaupt med en skildring av musiklivet vid Drottningholm 1744–1791. I en bilaga ges en nyttig sammanställning av de föreställningar som gavs vid Drottningholm under de aktuella åren.


Leopold, Silke und Pelker, Bärbel (Hrsg.): Fürstliches Arkadien: Sommerresidenzen im 18. Jahrhundert, Schriften zur Südwestdeutschen Hofmusik, Band 5 (Heidelberg: Heidelberg University Publishing, 2021). https://doi.org/10.17885/heiup.778


Innehållsförteckning:


  1. Silke Leopold, "Der Traum vom irdischen Paradies: Musik in fürstlichen Sommerresidenzen"
  2. Christoph Flamm, "Pleinair-Konzert und Opernhaus: Musikleben auf den Sommerresidenzen der Petersburger Zarenfamilie im 18. Jahrhundert"
  3. Rainer Kleinertz, "Aranjuez und der harmonische Staat"
  4. Michael Hochmuth, ”Die Sommerresidenz der sächsischen Kurfürsten und Könige
  5. Musik und Theater auf Schloss Pillnitz”
  6. Thomas Betzwieser, ”Von Gondolieri, Ruinen, Seeschlachten: der theatrale Sommer in Franken”
  7. Martina Grempler, ”Musik an den Habsburgerschlössern Schönbrunn und Laxenburg unter der Regentschaft Maria Theresias”
  8. Holger Kempkens, ”Die kurkölnische Sommerresidenz Brühl unter Kurfürst Clemens August von Bayern” 
  9. Andreas Waczkat & Timo Evers, ”»Was Musik anlangt, so unterblieben die Hof-Konzerte nicht« Zur Hofmusik der abwesenden Kurfürsten von Hannover 1714 bis 1814. Eine Standortbestimmung”
  10. Matthew Gardner, ”Music at Royal Country Residences in England During the Reigns of George I and George II”
  11. Lucio Tufano, ”Opera, Ball and Spoken Theatre at the Royal Palace of Caserta”
  12. Inga Lewenhaupt, ”Musik und Theater in der Sommerresidenz Drottningholm (1744–1791)” 
  13. Ute Christine Berger, ”»Nichts war angenehmer als die Sommerreisen...« Carl Eugens Lustschlösser”


Boken är öppet tillgänglig och kan laddas ned från förlagets webbplats:

https://heiup.uni-heidelberg.de/catalog/book/778

Digital workshop om pastoralen – nytt försök!


Vårens digitala workshop om 1700-talets pastoraldiktning fick dessvärre ställas in på grund av sjukdom. Nytt datum är i stället fredag den 17 september 2021, kl. 9:15‒15:00.


Workshopen äger rum via Zoom (kontakta Anna Cullhed för länk).


Som tidigare medverkar Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet. Exempel på frågor som arrangörerna vill diskutera är följande:


  • Vilka perspektiv från ekokritik och posthumanism kan hjälpa oss att förstå det arkadiska
    landskapet, så som det gestaltas i pastoralen?
  • Hur ser lokala gestaltningar av pastoralen ut i olika delar av världen och i olika tider?
    Är pastoralen en kanal för framtidstro eller nostalgi?
  • Vem är herdegestalten? I många verk är herden den som observerar någonting
    märkvärdigt, utan att själv varken vara märkvärdig eller direkt inblandad i det som sker.
    Vad representerar herden?
  • Antikens pastorala landskap är ofta förhållandevis realistiskt skildrat, men från
    renässansen blir det alltmer stiliserat. Hur kan vi förstå denna förändring?


Läs mer här.

För mer information och anmälan kontakta


Anna Cullhed                                            Vera Sundin

anna.cullhed[at]littvet.su.se                  vera.sundin[at]littvet.su.se

 

Evenemanget stöds av Litteraturforskning som ledande forskningsområde vid Stockholms universitet.