Aktuellt

Temaeftermiddag om tidigmoderna tillfällestryck

Tillfällestryck är ett mångfacetterat material som avspeglar alla skiftningar i 1700-talets vardag och fest. Här återfinns personverser, högtidstal, inbjudningskort, flygblad, reklam och mycket annat. Tillfällestrycket är en rik källa till till livets skiftningar i det förgångna, men det utgör också en bibliografisk utmaning för biblioteken att samla in, beskriva och bevara.


Fredag den 23 april klockan 13:00–16:00 anordnar Bokhistoria och Litteraturvetenskap vid Lunds universitet en temaeftermiddag om denna spännande materialtyp. Diskussionerna äger rum via Zoom och är öppna för alla. Ingen föranmälan krävs


Diskussionen är närmast föranledd av den omfattande bok om tillfällesvers som nyligen givits ut med Arne Jönsson, Valborg Lindgärde, Daniel Möller och Arsenii Vetuschko-Kalevich som redaktörer: Att dikta för livet, döden och evigheten: Tillfällesdiktning under tidigmodern tid (Läs mer på förlagets webbplats: Makadam).


PROGRAM MED UNGEFÄRLIGA TIDER


13:00—13:15   Daniel Möller & Jonas Nordin, Välkomsthälsning

13:15—13:40   Valborg Lindgärde, Om bildmaterialet i Att dikta för livet, döden och evigheten

13:45—14:10   Kristiina Savin, Versifierade suppliker i svenskt 1700-tal

14:10—14:30   Paus

14:30—14:55   Peter Sjökvist, Tillfällestryck som bibliografisk utmaning

15:00—16:00  Lars Burman, Elena Dahlberg & Ann Öhrberg, Paneldiskussion: Hur forskar vi om och förvaltar det ____________ tidigmoderna tillfällestrycket?


Deltagande sker via denna länk: https://lu-se.zoom.us/j/62040463007


KONTAKT: daniel.moller@litt.lu.se  |  jonas.nordin@kultur.lu.se

FRÅGOR OM TEKNIK: robert.ekdahl@sol.lu.se


LADDA NED PROGRAMBLAD












Digital workshop om pastoralen

2021-03-21


Vad:              Workshop

När:               Fredagen den 16 april 2021, kl. 9:00‒12:00

Var:               Zoom (kontakta Anna Cullhed för länk)

 

Vem längtar inte efter en resa? Vem vill inte möta våren i Arkadien? Vem vill inte tillbaka till en idyllisk plats som lovar solljus silat genom skir grönska, en mild västanvind, nyfödda lamm, och herdar och herdinnor inställda på nya kärleksmöten?


Välkommen till den andra informella workshoppen kring pastoralen, ett fenomen som genomsyrat den västerländska kulturen sedan antiken, men som rör sig fritt mellan konstarter, genrer och tider. Gestaltningen av herdelivet har blivit aktuellt på nytt i klimatkrisens tidevarv, men hur fungerar denna idyll i dag?


Liksom i december medverkar Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet, och vi bjuder in både nya och tidigare resenärer. Exempel på frågor som vi vill diskutera är följande:

 

  • Vilka perspektiv från ekokritik och posthumanism kan hjälpa oss att förstå det arkadiska landskapet, så som det gestaltas i pastoralen?
  • Hur ser lokala gestaltningar av pastoralen ut i olika delar av världen och i olika tider?
  • Är pastoralen en kanal för framtidstro eller nostalgi?
  • Vem är herdegestalten? I många verk är herden den som observerar någonting märkvärdigt, utan att själv vara märkvärdig eller direkt inblandad i det som sker. Vad representerar herden?
  • Antikens pastorala landskap är ofta förhållandevis realistiskt skildrat, men från renässansen blir det allt mer stiliserat. Hur kan vi förstå denna förändring?


Välkommen att skicka in en dikt eller något kort textutdrag som du vill tala om, en rubrik samt en frågeställning till nedanstående adresser senast den 7 april. Vi tänker oss muntliga inlägg på ca tio minuter, och därefter en gemensam diskussion. Textutdragen cirkuleras till samtliga deltagare i förväg.

 

Vi ser fram emot samtalet!


Anna Cullhed                                            Vera Sundin

anna.cullhed@littvet.su.se                       vera.sundin@littvet.su.se

 

Evenemanget stöds av Litteraturforskning som ledande forskningsområde vid Stockholms universitet.


BILD: Claude Lorrain (ca 1604–1682), pastoralt landskap (Wikimedia Commons)





Ecopoetics ‘beyond the page’: Romantic poetry and environmental protest

2021-01-23


Välkommen till en öppen gästföreläsning online när Kate Rigby, professor vid Bath Spa University och Monash University, gästar litteraturvetenskapens forskningsseminarium den 27 januari kl. 15:00-17:00. 


Plats: Online, via Zoom. Möteslänk längre ner på sidan.

Evenemanget är öppet för alla och hålls på engelska.

Till föreläsningen i E-mötesverktyget Zoom:

https://stockholmuniversity.zoom.us/j/63617410970

Vid frågor, kontakta gärna forskningsansvarig i litteraturvetenskap Anna Cullhed, anna.cullhed@littvet.su.se,


Abstract

With the expansion of publishing and the growth of the reading public in Britain during the eighteenth century, the space of literature becomes an increasingly important site for ethico-political debate and discussion. While there existed a longer pre-history of popular political balladry, now other more high-cultural genres of poetry too might become recruited to the purpose of political protest, e.g. against the slave trade. In this talk, I will consider two contrasting examples of environmental protest poetry from the Romantic period, exemplifying differing constructions of ‘nature’ and versions of environmentalism, which are associated with their authors’ very different social positions and relations with the land: the middle-class Anna Seward’s ‘Colebrooke Dale’, which laments the despoliation of a picturesque landscape by the world’s first coal-fired iron foundry, and two poems by the rural labourer, John Clare, which protest the impact of the enclosure of the commons on a more-than-human land community. Approaching the mixed legacy of Romantic ecopoetics through the lens of the environmental humanities, I will also consider some of the continued resonances of these contrasting forms of ecopoetry and types of environmentalism, which can be still be found the bounds of the literary sphere.



Digital forskningsfront

2020-08-20

 

På grund av världsläget kunde vi inte hålla någon forskningsfront i samband med vårens årsmöte. Vi hoppades i stället kunna återkomma under hösten. Samma restriktioner som tidigare råder ju ännu, men vi vill ändå försöka upprätthålla verksamheten. I stället för fysiskt möte kommer vi därför att ordna en digital forskningsfront fredagen den 25 september klockan 14:00–15:45. Presentationerna hålls via Zoom och är öppna för alla. Vi hoppas rentav nå ut bredare på detta sätt och presentatörerna deltar från Göteborg i väster till Helsingfors i öster.


De som kommer att presentera sina avhandlingar är:


Petter Hellström (idéhistoria, Uppsala universitet): Trees of Knowledge: Science and the Shape of Genealogy (Läs opponentens recension i Lychnos)

Sophie Holm (historia, Helsingfors universitet): Diplomatins ideal och praktik: Utländska sändebud i Stockholm 1746–1749

Anna Knutsson (historia, European University Institute, Florence): Smuggling in the North: Globalisation and the Consolidation of Economic Borders in Sweden, 1766–1806 (En artikel som sammanfattar avhandlingen är fritt åtkomlig här)

Hedvig Widmalm (ekonomisk historia, Uppsala universitet): Exploring the Mores of Mining: The oeconomy of the Great Copper Mine, 1716–1724

                     

För att anmäla dig och få en länk till Forskningsfronten sänder du ett mejl till: evenemang@1700-tal.se


Sprid gärna denna information!


Uniform och militär utrustning i 1700-talets Sverige

2020-08-01


Boken Gustav III:s armé skulle ha uppmärksammats med ett boksläpp på Livrustkammaren i april. Som så många andra aktiviteter under våren fick det dock ställas in. Boken förtjänar trots det all uppmärksamhet den kan få.

 

Författaren, Martin Markelius, är föremålsintendent på Armémuseum med särskilt ansvar för uniformer och med specialisering på den gustavianska tiden. Gustav III:s anfallskrig mot Ryssland blev inte den framgång kungen hade hoppats på, vare sig utrikespolitiskt eller inrikespolitiskt, men tack vare framgångar till sjöss lyckades han dra sig ur det hela med blotta förskräckelsen och kolporterade därefter föreställningen att Sveriges ära och säkerhet var återställd.

 

Kriget såg några av Sveriges största och mest framgångsrika sjöbataljer, men Gustav III:s armé handlar, som titeln avslöjar, om landstridskrafterna – framför allt deras uniformer och utrustning. Alla femtiotalet svenska och finska regementen med deras kännetecken får utförlig beskrivning i text och bild. Den specialintresserade kan mycket väl läsa alla de 440 sidorna, men framför allt fungerar boken som illustrerat referensverk. Betydande utrymme ägnas också den militärhistoriskt misskända frihetstiden.

 

Gustav III:s armé ges ut av Medströms bokförlag.


Osmanska bilder av landet vid världens utkant

2020-06-20


Sommaren 1733 anlände ett sändebud från sultanen i Istanbul till den svenska huvudstaden. Mehmed Said Efendis officiella uppdrag var att bevaka den svenska kronans återbetalning av de skulder Karl XII dragit på sig som landsflyktig i det osmanska riket två decennier tidigare. En annan, mer klandestin uppgift var att utspana nyttiga innovationer och knyta nyttiga relationer i norra Europa.

 

I en omfattande diplomatisk rapport beskrev Said europeiska seder i allmänhet och svenska i synnerhet. Saids skildring analyseras i en nyutkommen bok av historikern Joachim Östlund, lektor vid Lunds universitet. Vid världens ände: Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige (159 s., ill.) är utgiven av Nordic Academic Press och släpps i dagarna.


Läs mer och beställ via Nordic Academic Press


Ny styrelse 2020–2021

2020-06-15

 

Sällskapet för 1700-talsstudier höll årsmöte i Uppsala och via elektronisk länk den 11 juni 2020. Efter årsmötet ser styrelsen ut på följande sätt:


Jonas Nordin (ordförande), professor i bok- och bibliotekshistoria, Lunds universitet

FD Brita Planck (vice ordförande), projektutvecklare, Västergötlands museum

FD Linn Holmberg (sekreterare), forskare vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet

FD Annika Windahl Pontén (skattmästare), besökskoordinator vid Uppsala universitet

FD Johannes Ljungberg (huvudredaktör årsskrift), postdoc vid Centre for Privacy studies, Köpenhamns universitet

FD Måns Jansson, forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet

Tim Berndtsson, doktorand i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet

Christoper Landstedt (webbredaktör), doktorand i konsthistoria vid Stockholms universitet

Vera Sundin, doktorand i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet

 

Här kan du ladda ned Sällskapets verksamhetsberättelse för 2019–2020.


Rousseau på Confidencen

2019-08-05


Den 24‒25 september 2019 levandegörs Jean-Jacques Rousseau i ett unikt projekt på Confidencen.

 

Forskningsprojektet Performing Premodernity (Stockholms universitet), Drottningholms Barockensemble och Confidencen har målet att levandegöra 1700-talets scenkonst. Genom gedigen forskning och artister med lång erfarenhet av 1700-talsrepertoaren, bjuder föreställningen på allt från tidstrogna kostymer och instrument, till koreografi och dramaturgi inspirerade av såväl Rousseau själv som 1700-talets estetik. Musikalisk ledare för de båda verken är Mark Tatlow. Karin Modigh står bakom koreografin i Le Devin du Village. 

 

Sällskapets medlemmar erbjuds nu att köpa biljetter till föreställningarna med 20 % rabatt på priset (ordinarie pris från 460 kr). Rabatten dras av vid köp av biljett på Confidencens webbplats genom att ange kampanjkod: Rousseau

 

Läs mer på evenemangets Facebook-sida