Aktuellt

Av Gustavs hand: Digitalisering, digital berikning och förmedling av Gustav III:s arkiv


Välkommen att delta i ett webbinarium, arrangerat av DHV-hubben vid Stockholms universitet. Mikael Alm och Johan Sjöberg från Uppsala universitet kommer att presentera sitt aktuella RJ-infrastrukturprojekt (2022–2024).

 

Tid: 1 juni 2022, kl 15.00–16.30
Plats: online, Zoomlänk mejlas till anmälda
Anmäl dig genom att mejla susanne.tienken@tyska.su.se
Dela gärna denna inbjudan med kollegor som kan vara intresserade!
 
KORT OM FORSKNINGSPROJEKTET
Genom testamentariska föreskrifter inlemmades Gustav III:s privata arkiv, med hans korrespondens och arbeten inom en rad olika ämnen, i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar efter hans död 1792. Samlingen har sedan den öppnades 1842 varit central inom svensk och internationell 1700-talsforskning. Forskare har använt den för studier av tidens politiska, sociala och kulturella liv. Den unika samlingen har satt Uppsala på 1700-talsforskningens karta.
 
Det är därför beklagligt att universitetsbiblioteket har sett sig tvungna att spärra samlingen för användning och utlån. Åren av användning har gått hårt åt samlingen. En fortsatt användning innebär en akut risk för skador och förlust av ovärderlig text. Föreliggande projekt ska åtgärda detta och initiera forskning på samlingen. Det görs genom att:


1. De fysiska handskrifterna konserveras och digitaliseras, och görs mer tillgängliga på ett för dess framtid hållbart sätt.

2. Den digitaliserade samlingens användbarhet för forskning förbättras genom HTR-teknik och crowdsourcing. Delar av materialet görs därigenom digitalt sökbart också som fulltext.

3. Forskning initieras på den digitala samlingen: Materialets sökbarhet kommer att möjliggöra nya sorters forskningsfrågor (till exempel i form av text mining på Gustav III:s arbeten), och under projekttiden kommer samlingen att användas i fakultetens uppsatskurser. 

4. Samlingen görs mer närvarande i kulturarvssfären genom information och spridning via sociala medier och programverksamhet.


Om föredragshållarna:

Mikael Alm, FD, är universitetslektor i historia vid Historiska institutionen på Uppsala universitet.
Johan Sjöberg, FD, är arkivarie på Universitetsbiblioteket, Avdelningen för specialsamlingar vid Uppsala universitet.

Gustav III:s kröningsmusik återuppförs

Den 29 maj 1772 kröntes Gustav III till Sveriges konung vid en ceremoni i Storkyrkan i Stockholm. På dagen 250 år senare återuppförs den till stora delar bortglömda kröningsmusiken för första gången sedan uruppförandet.


Konserten levandegör en viktig händelse i svensk historia genom återuppväcka en musikskatt och kasta nytt ljus över den gustavianska tiden och dess musikliv. Konserten är en del av ett större forskningsprojekt, lett av fil dr Jennie Nell (Stockholms universitet) och professor Mattias Lundberg (Uppsala universitet). Programmet inleds med en kortare presentation som guidar publiken genom kröningen såsom den genomfördes för på dagen 250 år sedan. Bakom arrangemanget står Sällskapet Gustaf III med bidrag från Kulturrådet och Svenska Akademien.

 

Kröningsmusiken, som komponerades av Francesco Antonio Uttini (1723–1795) framförs av Drottningholms Barockensemble och Katarina Kammarkör under ledning av Hans Vainikainen. Medverkar gör även Elisabeth Hellström (sopran) och Patrik Kesselmark (tenor) som dessutom framför ett par kortare arior ur Uttinis opera Thetis och Pelée som beställdes av Gustav den III till kröningsdagen. Härutöver framförs ett par kröningsmenuetter, vilka skrevs till dansen i Rikssalen efter kröningsmiddagen. Medlemmar ur Sällskapets Gustafs skål demonstrerar danserna iförda tidstypiska galadräkter.

 

När: söndagen den 29 maj kl 16.00

Var: Storkyrkan Stockholm

Pris. 250 kr (Biljetter via Ticketmaster)

 

För pressinformation, pressackreditering, bakgrundsmaterial och bilder vänligen kontakta producenterna Jennie Nell (Sällskapet Gustaf III) ordforande@sallskapetgustaf3.se 070-682 24 03 eller Rebecka Karlsson (Drottningholms Barockensemble) rebeckakarlsson@hotmail.com 070-787 58 92

Linné och 1700-talet i arkiven och praktiken

Ett tvådagarssymposium i Orangeriet, Linnéträdgården,

Uppsala 19–20 maj 2022

 

1700-talet har lämnat många spår, men hur ska man närma sig dem för att förstå dess värld, dess smaker, dofter, erfarenheter och sätt att resonera? I detta tvådagars-symposium tar vi vår utgångspunkt i de materiella spåren efter Carl von Linné och hans krets. Genom linneanska manuskript om medicin, botanik, moral och resande närmar vi oss 1700-talet ur olika vinklar, och utforskar det förflutna genom alla sinnen; visuellt, kroppsligt och sensoriskt. Symposiet är kostnadsfritt – kaffe inkluderat men lunch på egen hand.


Anmälan görs till hagstromerlibrary@ki.se Ange om du skall delta båda dagarna eller endast dag 1 eller dag 2.

Ange även om du har allergier eller särskilda kostbehov. Observera att deltagarantalet är begränsat. Anmäl er tidigt, för att försäkra er om plats!


Länk till inbjudan, mer information och schema i PDF-format.

The Swedish Society for Eighteenth-Century Studies supports our Ukrainian colleagues and the Ukrainian people

The President of ISECS/SIEDS, Professor Penelope J. Corfield, has made the following statement, which has the full support of the Swedish Society for Eighteenth-Century Studies:


As President of the International Society for Eighteenth-Century Studies, on behalf of all our members, I express our total support for the people of Ukraine, its Universities, our Ukrainian colleagues who join us in eighteenth-century studies, and all Ukrainian-born colleagues and students everywhere, in their just resistance to armed invasion. Signed: Penelope J. Corfield.


À titre de Présidente de la Société internationale d'étude du dix-huitième siècle, et au nom de tous nos membres, j'exprime notre soutien inconditionnel au peuple de l'Ukraine, à ses universités, à nos collègues de la société ukrainienne d’étude du dix-huitième siècle, et à tous nos collègues et étudiants d'origine ukrainienne à travers le monde, dans leur juste résistance face à l'invasion armée. Signé, Penelope J. Corfield.

Digital forskningsfront

 

Liksom förra året kommer vi att hålla årets forskningsfront digitalt – i år dessutom i samarbete med vårt finska systersällskap. Fredagen den 29 oktober klockan 13–15 svensk tid (14–16 finsk tid) kan ni alltså lyssna till fyra nydisputerade 1700-talsforskare – två från Finland, två från Sverige – som presenterar sina avhandlingar. Presentationerna hålls via Zoom och är öppna för alla.

 

De som kommer att presentera sina avhandlingar är:

 

Tim Berndtsson (litteraturvetenskap, Uppsala universitet) The Order and the Archive: Freemasonic Archival Culture in Eighteenth-Century Europe

Petra Dotlacilová (teatervetenskap, Stockholms universitet) Costume in the Time of Reforms: Louis-René Boquet Designing Eighteenth-Century Ballet and Opera

Kirsi Laine (historia, Åbo universitet) Agriculture, Enclosure and the Decision Making of Peasants in South-West Finland, 1750–1850

Anna Sundelin (historia, Åbo Akademi) Expensive Living and Costly Entertainment: Britons as Aspiring Consumers in Jamaica c. 1750–1810

 

Länk till forskningsfronten: https://lu-se.zoom.us/j/65828490452

 

Sprid gärna denna information!

Jean Eric Rehn - En man sovande i en soffa - Uppsala universitetsbibliotek

Musikalisk forskningseftermiddag med musik

från Gustav III:s tid

Med anledning av att Musikaliska akademien fyller 250 år anordnar Sällskapet Gustaf III en musikalisk forskningseftermiddag på Kristinehovs malmgård i Stockholm söndag den 18 september klockan 15:00.


Under eftermiddagen presenterar fil. dr Maria Schildt vid Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet, forskning ur ett projekt rörande notbeståndet i Utile Dulcis samlingar. Ensemble Utile Dulci, bestående av Rebecka Karlsson, barockviolin; Ulrika Westerberg, barockviolin; Mirjam Pfeiffer, barockcello, och Björn Gäfvert, cembalo, framför okända och sällan spelade instrumentalstycken från 1700-talet ur Utile Dulcis notsamling. Vokal musik från svenska och europeiska hov framförs av Lotta Bagge, sång, och Octavian Leyva Dragomir, hammarklaver.


Evenemanget avslutas med en gustaviansk middag med autentiska smaker från svenskt 1700-tal.


Biljetter kostar 100 kronor för medlemmar i Sällskapet Gustaf III, 200 kronor för icke medlemmar.


Middagen kostar 325 kronor.


Läs mer i bilagan.

Musik vid furstliga sommarresidens


I en nyutkommen bok undersöks furstliga sommarresidens under 1700-talet och framför allt den musik som framfördes där. Hur skilde sig musiklivet i dessa pastorala miljöer från den musik som framfördes i huvudstäderna eller andra sammanhang? Fallstudierna i boken rör de tyskspråkiga länderna liksom Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Ryssland.


För Sveriges del bidrar förra chefen för Drottningholms teatermuseum Inga Lewenhaupt med en skildring av musiklivet vid Drottningholm 1744–1791. I en bilaga ges en nyttig sammanställning av de föreställningar som gavs vid Drottningholm under de aktuella åren.


Leopold, Silke und Pelker, Bärbel (Hrsg.): Fürstliches Arkadien: Sommerresidenzen im 18. Jahrhundert, Schriften zur Südwestdeutschen Hofmusik, Band 5 (Heidelberg: Heidelberg University Publishing, 2021). https://doi.org/10.17885/heiup.778


Innehållsförteckning:


  1. Silke Leopold, "Der Traum vom irdischen Paradies: Musik in fürstlichen Sommerresidenzen"
  2. Christoph Flamm, "Pleinair-Konzert und Opernhaus: Musikleben auf den Sommerresidenzen der Petersburger Zarenfamilie im 18. Jahrhundert"
  3. Rainer Kleinertz, "Aranjuez und der harmonische Staat"
  4. Michael Hochmuth, ”Die Sommerresidenz der sächsischen Kurfürsten und Könige
  5. Musik und Theater auf Schloss Pillnitz”
  6. Thomas Betzwieser, ”Von Gondolieri, Ruinen, Seeschlachten: der theatrale Sommer in Franken”
  7. Martina Grempler, ”Musik an den Habsburgerschlössern Schönbrunn und Laxenburg unter der Regentschaft Maria Theresias”
  8. Holger Kempkens, ”Die kurkölnische Sommerresidenz Brühl unter Kurfürst Clemens August von Bayern” 
  9. Andreas Waczkat & Timo Evers, ”»Was Musik anlangt, so unterblieben die Hof-Konzerte nicht« Zur Hofmusik der abwesenden Kurfürsten von Hannover 1714 bis 1814. Eine Standortbestimmung”
  10. Matthew Gardner, ”Music at Royal Country Residences in England During the Reigns of George I and George II”
  11. Lucio Tufano, ”Opera, Ball and Spoken Theatre at the Royal Palace of Caserta”
  12. Inga Lewenhaupt, ”Musik und Theater in der Sommerresidenz Drottningholm (1744–1791)” 
  13. Ute Christine Berger, ”»Nichts war angenehmer als die Sommerreisen...« Carl Eugens Lustschlösser”


Boken är öppet tillgänglig och kan laddas ned från förlagets webbplats:

https://heiup.uni-heidelberg.de/catalog/book/778

Digital workshop om pastoralen – nytt försök!


Vårens digitala workshop om 1700-talets pastoraldiktning fick dessvärre ställas in på grund av sjukdom. Nytt datum är i stället fredag den 17 september 2021, kl. 9:15‒15:00.


Workshopen äger rum via Zoom (kontakta Anna Cullhed för länk).


Som tidigare medverkar Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet. Exempel på frågor som arrangörerna vill diskutera är följande:


  • Vilka perspektiv från ekokritik och posthumanism kan hjälpa oss att förstå det arkadiska
    landskapet, så som det gestaltas i pastoralen?
  • Hur ser lokala gestaltningar av pastoralen ut i olika delar av världen och i olika tider?
    Är pastoralen en kanal för framtidstro eller nostalgi?
  • Vem är herdegestalten? I många verk är herden den som observerar någonting
    märkvärdigt, utan att själv varken vara märkvärdig eller direkt inblandad i det som sker.
    Vad representerar herden?
  • Antikens pastorala landskap är ofta förhållandevis realistiskt skildrat, men från
    renässansen blir det alltmer stiliserat. Hur kan vi förstå denna förändring?


Läs mer här.

För mer information och anmälan kontakta


Anna Cullhed                                            Vera Sundin

anna.cullhed[at]littvet.su.se                  vera.sundin[at]littvet.su.se

 

Evenemanget stöds av Litteraturforskning som ledande forskningsområde vid Stockholms universitet.

CFP: Nordisk 1700-talskonferens i Köpenhamn, augusti 2022


Dansk Selskab for 1700-talsstudier bjuder in till nordisk 1700-talskonferns i Köpenhamn den 24–27 augusti 2022.

 

Vart fjärde år avhåller de nordiska 1700-talssällskapen en gemensam konferens. Den första ägde rum i Norge 2013 och den andra i Sverige 2017. När konferensen nu arrangeras för tredje gången blir platsen Köpenhamn den 24–27 augusti 2022. Konferensen skulle ha ägt rum redan i år, men har senarelagts på grund av pandemin.

 

Temat för konferensen är "Rätt och fel under 1700-talet" (Rights and Wrongs in the 18th Century), ett ämne som kan diskuteras utifrån politiska, juridiska, medicinska, konstnärliga eller religiösa utgångspunkter med mera.

 

Arrangörerna inbjuder nu till förslag på sessioner, gärna med färdiga paneler eller runda bord med ordförande, men förslag på individuella presentationer är också välkomna.

 

Förslag på 300 ord och en rubrik sänds till konference@rightsandwrongs1700.dk senast den 1 februari 2022. Individuella sessioner tilldelas 20 minuter, runda bord och paneler 60 minuter.

 

Läs mer och se uppdaterad information på konferensens webbplats: www.rightsandwrongs1700.dk




Årsmöte 2021


Sällskapet för 1700-talsstudier håller årsmöte fredagen den 18 juni, 2021 klockan 13:00. På grund av pandemin kommer mötet att hållas på Zoom.

Mötet nås på följande länk:


https://lu-se.zoom.us/j/68674683946


För att delta via Zoom bör du ha en dator eller annan utrustning (surfplatta, mobiltelefon eller liknande) med bredbandsuppkoppling, högtalare, mikrofon och webbkamera. 


Observera att endast medlemmar i Sällskapet för 1700-talsstudier äger rätt att delta i årsmötet. Har du glömt att betala .rets medlemsavgift går det ännu att göra. Vi välkomnar även nya medlemmar!


Eventuella frågor besvaras av ordförande Jonas Nordin: jonas.nordin@kultur.lu.se eller skattmästare Annika Windahl Pontén: annika.windahl@ponten.se.

Temaeftermiddag om tidigmoderna tillfällestryck


Tillfällestryck är ett mångfacetterat material som avspeglar alla skiftningar i 1700-talets vardag och fest. Här återfinns personverser, högtidstal, inbjudningskort, flygblad, reklam och mycket annat. Tillfällestrycket är en rik källa till till livets skiftningar i det förgångna, men det utgör också en bibliografisk utmaning för biblioteken att samla in, beskriva och bevara.


Fredag den 23 april klockan 13:00–16:00 anordnar Bokhistoria och Litteraturvetenskap vid Lunds universitet en temaeftermiddag om denna spännande materialtyp. Diskussionerna äger rum via Zoom och är öppna för alla. Ingen föranmälan krävs


Diskussionen är närmast föranledd av den omfattande bok om tillfällesvers som nyligen givits ut med Arne Jönsson, Valborg Lindgärde, Daniel Möller och Arsenii Vetuschko-Kalevich som redaktörer: Att dikta för livet, döden och evigheten: Tillfällesdiktning under tidigmodern tid (Läs mer på förlagets webbplats: Makadam).


PROGRAM MED UNGEFÄRLIGA TIDER


13:00—13:15   Daniel Möller & Jonas Nordin, Välkomsthälsning

13:15—13:40   Valborg Lindgärde, Om bildmaterialet i Att dikta för livet, döden och evigheten

13:45—14:10   Kristiina Savin, Versifierade suppliker i svenskt 1700-tal

14:10—14:30   Paus

14:30—14:55   Peter Sjökvist, Tillfällestryck som bibliografisk utmaning

15:00—16:00  Lars Burman, Elena Dahlberg & Ann Öhrberg, Paneldiskussion: Hur forskar vi om och förvaltar det ____________ tidigmoderna tillfällestrycket?


Deltagande sker via denna länk: https://lu-se.zoom.us/j/62040463007


Kontakt: daniel.moller@litt.lu.se  |  jonas.nordin@kultur.lu.se

Frågor om teknik: robert.ekdahl@sol.lu.se


LADDA NED PROGRAMBLAD

Bild: Pehr Hilleström d.ä. (1732-1816) Interiör från en konstsamling - Nationalmuseum