Föreläsning om Umeåprästen Pehr Stenbergs självbiografi

Fredrik Elgh, projektledare för Pehr Stenberg-projektet, håller en föreläsning i Kungliga biblioteket onsdagen den 12 oktober kl. 17.30: ”Levande levernesbeskrivning – utgivningen av Umeåprästen Pehr Stenbergs självbiografi”.

Pehr Stenbergs levernesbeskrivning är en unik och öppenhjärtig självbiografi från åren 1758 – 1807. Vi får följa Pehr Stenberg från hans tidiga barndom som fattig bondpojk, via skolgång i Umeå och studier vid Åbo Akademi, till präst i Umeå.

Manuskripten ingår i KB:s samlingar och har nyligen transkriberats och utgivits.

För mer information, se KB:s hemsida.

Nordenflychts ”Fruentimrets Försvar” översatt i tvåspråkig volym

nordenflychtEfter 250 år utges Hedvig Charlotta Nordenflychts genmäle till Rousseau i kvinnofrågan, som hon så intensivt önskade skulle bli översatt och utgöra en brandfackla i den europeiska diskussionen, i en tvåspråkig volym med fransk och engelsk text. Boken släpps i samband med den internationella Rousseaukonferensen på Vitterhetsakademien i Stockholm den 8–10 september 2016.

Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718–1763), en av de stora svenska poe- terna, var en tidig förkämpe för jämställdhet mellan kvinnor och män. När den franske losofen Jean-Jacques Rousseau, som hon dittills beundrat, i en skrift visade sig som kvinnoföraktare gick hon omedelbart till anfall. Hennes långa dikt Fruentimrets försvar emot J. J. Rousseau medborgare i Genève (1761) samlar exempel på att kvinnor genom världshistorien nått lika högt som män. Nordenflychts lärda inledning motsäger effektivt Rousseaus fördömanden. Hon ville ha texten översatt till franska och latin för att den skulle utgöra ett slagkraftigt inlägg i debatten. Efter 250 år har nu hennes önskan uppfyllts! Det har skett inom ramen för det Rousseauprojekt som drivs av fil dr Jennie Nell vid Stockholms universitet. Françoise Sule har översatt Nordenflycht till franska, Alan Crozier till engelska, och professorn i idéhistoria Elisabeth Mansén har skrivit ett initierat förord. Boken släpps den 8 september då den internationella konferensen ”Jean-Jacques Rousseau och Sverige” inleds på Vittherhetsakademien i Stockholm.

Kontaktperson för ytterligare uppgifter och recensionsexemplar: Jennie Nell, jennie.nell@littvet.su.se.

Workshop om ”1700-talsforskningen och samlingarna”

Den 17–18 november anordnas en workshop i Göteborg på temat ”1700-talsforskningen och samlingarna”. Tanken är att samla ett 30-tal deltagare från universitetsvärlden och institutioner som museer, arkiv, akademier och bibliotek för att diskutera hur samverkan och samarbete kan utvecklas för att främja svensk 1700-talsforskning. Fokus ligger särskilt på frågor i anslutning till de möjligheter och utmaningar digitaliseringen aktualiserar.

För närmare information om innehåll, inbjudna talare och anmälan klicka här. Antalet platser är begränsat, men den som anmäler sig senast den 31 augusti får besked om deltagande senast den 7 september.

Call for papers

Finska sällskapet för 1700-talsstudier arrangerar ett endagsseminarium med temat Det sinnliga 1700-talet den 7 oktober 2016. Syftet är att föra fram aktuella perspektiv på forskning kring sinnenas historia under 1700-talet och skapa tvärvetenskapliga kontakter mellan forskare med närliggande forskningsintressen.

Sinnenas historia under det långa 1700-talet kan studeras genom såväl framställningar av sinnesintryck, historieteoretiska frågor och teorier kring sinnesupplevelser som experimentell forsking. Idéhistoriska perspektiv på sinnen och sinnesförnimmelser, också i egenskap av moralfilosofiskt problem, ingår likaså i temat för seminariet.

Vi tar emot presentationsförslag i anknytning till exempelvis 1700-talets akustiska landskap, upplevelser av ljus och mörker, sinnenas begreppshistoria eller de möjligheter som nya teknologier öppnar för att framställa sinnenas historia. Vid sidan av litteraturhistoriska källor innehåller också källmaterial som mera sällan används inom sinnenas historia, till exempel myndighetsarkiv, samtida vittnesmål om sinnesförnimmelser. Vi välkomnar gärna även presentationer av forskning som fortfarande befinner sig på idéstadiet, särskilt vad gäller experimentella synvinklar. Det går också bra att anknyta till seminarietemat med historiografiska frågeställningar.

Deadline för abstrakt på en sida är 23.6.2016. De skickas in med kontaktuppgifter till Panu Savolainen (panu.savolainen@utu.fi). Presentationerna på 20 minuter kan hållas på finska, svenska eller engelska. Seminariet är gratis.

Kungliga bibliotekets nya Sueciabas

Den 24 maj lanserades Kungliga bibliotekets nya Sueciabas där alla teckningar och gravyrer som hör till Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna finns samlade på ett ställe: https://suecia.kb.se.

Basen innehåller drygt 1 350 bilder. Alla är tillgängliga i högupplöst format och fria att ladda ner och återanvända utan begränsningar.

Suecia Antiqua et hodierna är ett topografiskt planschverk med vilket militären och arkitekten Erik Dahlbergh ville visa upp alla sevärdheter i 1600-talets Sverige. Verket utarbetades mellan åren 1661 och 1715 och bilderna är det äldsta material som kan ge en systematisk framställning av ett förgånget Sverige.

Under sommaren och hösten berättar Kungliga biblioteket om materialet i utställningen ”Bortom bergen bo ock folk”. Utställningskatalogen kan läsas här: http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:su-130451.

Årsmöte 2016

16 maj kl 15.30-16 (ca) håller sällskapet sitt ordinarie årsmöte i Svenska Akademiens Ljusgård i Börshuset vid Stortorget i Stockholm, gatuadress Källargränd 4.

Mer information, samt dagordning, finns i kallelsen.

Forskningsfronten

16 maj kl 12.30-16 (ca) presenteras och diskuteras fyra nya avhandlingar med 1700-talsforskning vid Börshuset i Stockholm. Läs mer

Sjuttonhundratal – Call for Papers: Temanummer

Sjuttonhundratal för år 2017 kommer att ägnas handskriftskulturer och skriv- praktiker under det långa 1700-talet. Vi inbjuder härmed till artiklar som rör detta tema.

Under 1700-talet sker i Västerlandet en expansion av tryckta medier, samtidigt som hand- skriften som medium fortfarande spelar en central roll: den utgör en grundbult i det tidigmoderna samhällets kommunikation. Pressen ökar lavinar- tat, men nyheter cirkuleras också via handskriven press, eller brev. Offentliga tryck från myndig- heterna – såsom lagar, förordningar – existerar parallellt med att de grundläggande byråkratiska strukturerna helt vilar på olika former av hand- skriftskrivpraktiker. Politik och religion diskuteras i tryck, samtidigt som olika former av censur och repression skapar omfattande otillåtna handskrift- kulturer. Fokus i detta nummer av Sjuttonhundratal ligger på de materiella och mediala aspekterna av olika former av handskriftskulturer. Fortsätt läsa Sjuttonhundratal – Call for Papers: Temanummer

Extra medlemsmöte

Uppsala den 6 april kl. 16.00

Sällskapets styrelse planerar att kalla till ett extra medlemsmöte i Uppsala den 6 april kl. 16.00 (ej akademisk kvart). Mötet hålls i Engelska Parken Humanistiskt Centrum, hus 6 rum K1031, och genomförs i direkt anslutning till 1700-talsseminariets sammankomst kl. 16.15 samma dag.

Syftet med mötet är att besluta om ett förslag till stadgeändring som rör styrelsens sammansättning och beslutsförhet. Om förslaget bifalls kommer det i enlighet med stadgarna att behandlas en andra gång vid det ordinarie årsmötet senare under våren (datum ännu ej fastställt). Kallelsen till det extra föreningsmötet och styrelsens förslag kommer att skickas till Sällskapets medlemmar under första hälften av mars.

Ny styrelse

Vid årsmötet som hölls i samband med konferensen Vardagsliv i Uppsala den 8 maj 2015 fick Sällskapet en ny styrelse. Ny ordförande är Kenneth Nyberg, historiker verksam i Göteborg, och ny vice ordförande är Sabrina Norlander-Eliasson, som är konstvetare i Stockholm. Andra nya tillskott till styrelsen är Elena Dahlberg, latinist i Uppsala, Annie Mattsson, litteraturvetare i Uppsala, samt Jacob Orrje, vetenskapshistoriker i Uppsala.