Medverka i antologi om estetikens heteronomi

I forskningsprojektet Estetikens århundrade i nytt ljus (Södertörns högskola) studeras den omfattande estetiska heteronomi som utmärkte den brittiska och tyska diskursen under 1700-talet. Vill du medverka i projektets kommande antologi Aesthetic Heteronomy: Beyond Autonomy in British and German Tradition?

Läs mer i antologins call for contributions. Du kan även läsa mer om projektet här. Deadline för abstracts är 1 december 2017.

Tore Frängsmyr in memoriam

Med stor sorg har Sällskapet för 1700-talsstudier nåtts av budet att Tore Frängsmyr nyligen avlidit i en ålder av 79 år. Han disputerade i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet 1969, verkade senare under många år som professor i vetenskapshistoria och var i flera decennier en av Sveriges främsta humanister, med en röst som hördes i såväl lokal och nationell kulturdebatt som vid den internationella forskningsfronten. Frängsmyr var oerhört produktiv som författare av både akademiska och mer populärvetenskapliga verk om svensk idé-, vetenskaps- och kulturhistoria, och han var – som Frans Lundgren skriver i ett minnesord i Upsala Nya Tidning – ”helt eller delvis ansvarig för projekt som Nationalencyklopedin, Centrum för vetenskapshistoria vid Vetenskapsakademien och den stora historiken över Uppsala universitet”.

För det svenska 1700-talssällskapet hade Tore Frängsmyr en alldeles särskild betydelse. Inte bara för att han under nästan ett halvsekel var en av våra mest framstående 1700-talsforskare, utan också och kanske framför allt för att han vid bildandet av Sällskapet 1987 var den drivande kraften och blev dess förste ordförande. Därmed öppnades en tvärvetenskaplig arena för främjandet av forskningen kring 1700-talet vilken har spelat stor roll för många av oss som sökt följa i hans fotspår under de gångna trettio åren. När vi idag framför vårt varma deltagande till hans familj och vänner, minns vi därför Tore Frängsmyr inte bara med saknad utan också med djup tacksamhet.

För Sällskapet för 1700-talsstudier
Kenneth Nyberg
Ordförande

1700-talsafton på Valand

Söndagen 1 oktober kl 16:00 ges konsert och samtal vid Valand i Göteborg kring Rousseaus inflytande på 1700-talets svenska visa, med anledning av den nyutkomna boken Kritik och beundran: Jean-Jacques Rousseau och Sverige 1750–1850 (oktober, Ellerströms förlag). Anmälan till mrlarspersson@gmail.com eller jennie.nell@littvet.su.se senast 20 september 2017. Mer information om anmälan och program finns i inbjudan.

Evenemanget arrangeras av Sällskapet Göta Par Bricole i samarbete med forskningsnätverket Jean-Jacques Rousseau och Sverige, Bellmanssällskapet, Sällskapet Gustaf III och Anna Maria Lenngrens Sällskap.

Årsmöte 2017

Fredagen den 19 maj kl. 13.30–14.00 (ca) håller Sällskapet sitt ordinarie årsmöte för 2017 i Konstakademiens lokaler på Fredsgatan 12/Jakobsgatan 27c i Stockholm. Röstberättigade vid årsmötet är de som var medlemmar under 2016 eller som är det vid tidpunkten för mötets genomförande.

Mer information, samt dagordning, finns i den kallelse (pdf) som gick ut i slutet av april. Efter årsmötet erbjuds möjlighet att delta i en guidad visning av Konstakademiens samlingar med tyngdpunkt på 1700-talskonst.

Nytt internationellt redaktionsråd för årsskriften

Huvudredaktören för Sjuttonhundratal ger glädjande ge besked om att tidskriften har fått tolv medlemmar till sitt internationella redaktionsråd. Det har varit vårens satsning för att höja tidskriftens kvalitet ytterligare och bredda nätverket av medarbetare och läsare. Redaktionsrådet uppvisar god spridning geografiskt och ämnesmässigt, men redaktionen välkomnar förstås alltid förslag på ytterligare tillskott till rådet. Medlemmarna har enligt egen utsago varierande kunskaper i skandinaviska språk, men de flesta har berört Norden i sin forskning. Se medlemmarna i det internationella redaktionsrådet på årsskriftens sida.

Workshop: Vetandets växelkurser 18 maj

18 maj, kl. 14:15–18:00, Workshop i Uppsala, Engelska parken, Sal 7-0017 (ett arrangemang av forskningsnoden KOM: Kunskap – organisation – makt).

Vad kostade vetenskap under 1700- och 1800-talet? Vad kan priser, transaktioner och materiella dimensioner bidra med när vi utforskar hur olika kunskapsområden utvecklades? Tre specifika fallstudier kommer stå i förgrunden på workshopen Vetandets växelkurser. Emma Hagström Molin diskuterar omvärderingar av stormaktstidens krigsbyten i ljuset av 1800-talets nya historiska tänkande. Kommersen med linneanska samlingar i ljuset av skiftande moden och vetenskapliga ideal står i förgrunden i Hanna Hodacs presentation medan Jacob Orrje diskuterar cirkulationen av vetenskapliga objekt och handelsmän som mellanhänder i 1700-talets London. Workshopen inleds med ett anförande av Jenny Beckman om vetenskapliga växelkurser i övergången mellan tidigmodern och modern tid.

Alla är välkomna, anmäl gärna deltagande så vi kan beräkna fika. Efter workshopen äter vi middag, (självkostnadspris). Vi behöver boka bord i förväg och behöver därför veta om du vill vara med senast  måndag 15/5.

Kontaktperson: Jenny Beckman,
jenny.beckman@idehist.uu.se.

Between Reformation and Revolution, 31 aug – 1 sept

Den 31 augusti till 2 september 2017 anordnar det norska sällskapet för 1700-talsstudier konferensen ”Between Reformation and Revolution: The Cultural and Political Conflicts of the 18th Century” i Trondheim. Forskare från alla discipliner bjuds in för att diskutera spänningarna mellan reformationens kulturella arv och det långa 1700-talets radikala upplysning.

Mer information om konferensen finns här:
http://www.1700-tallet.no/konferanse2017/

Sällskapet Gustaf III

Gustaf III får nytt sällskap

Sällskapet Gustaf III grundades den 24 januari 2017. Syftet är att främja forskning och sprida kännedom om Gustaf III, hans person, författarskap, politik och närmaste krets. Därtill ska sällskapet verka för att uppmärksamma viktiga aspekter av gustavianskt kulturliv genom att aktualisera bortglömda teater- och musikstycken samt gustavianska författare, kompositörer, musiker och konstnärer.

Fortsätt läsa Sällskapet Gustaf III

Anna Maria Lenngrens upplysning: Ett 200-årsjubileum

8-9 mars, Konferens och konserter på Riddarhuset

I vår tid är Anna Maria Lenngren (född Malmstedt, 1754-1817) främst berömd som poet och som en av Stockholms Postens vassaste pennor. Trots att hon är en av Sveriges genom tiderna mest uppskattade skalder har det forskats förvånansvärt lite kring hennes verk. Den 8 mars – den internationella kvinnodagen – 2017 är det 200 år sedan Lenngrens dödsdag. Forskningsprojektet Performing Premodernity* och det nystartade Lenngrensällskapet uppmärksammar i samband med detta Lenngren och hennes diktning genom en tvådagars konferens om Lenngrens roll som upplyst kvinna i 1700-talets Sverige, och önskar genom två musikevenemang – i samarbete med Drottningholms Barockensemble – stimulera och uppmuntra till ny forskning om författaren. Detta 200-årsjubileum äger rum på Riddarhuset i Stockholm 8-9 mars. Såväl föreläsningar som konserter är öppna för allmänheten.

En rad framstående forskare från olika svenska lärosäten har bjudits in och kommer att föreläsa mellan kl 10 och 17 båda dagarna. Den första konferensdagen, 8 mars, fokuserar på Lenngrens utbildning och hennes väg in i litteraturen som operaöversättare. Dagen avslutas i Riddarhussalen med en konsertant uppsättning av Lenngrens översättning av operan Lucile (1776, franskt libretto av Marmontel, med musik av Grétry). Musiken spelas av Drottningholms Barockensemble under ledning av Performing Premodernitys Mark Tatlow. Lucile var inte bara Lenngrens första operaöversättning utan även den första opéra-comique som sattes upp på svenska. Det är minst sagt anmärkningsvärt att en endast 22 år gammal kvinna vid denna tid stod för översättningen som med stor succé sattes upp på Kongl. Svenska Theatren. Lenngrens företal till Lucile var dedicerat till hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta, hertig Karls gemål, och har kommit att bli känt som något av Lenngrens mest explicit uttryckta åsikter om kvinnors rätt till vittert arbete. Företalet kommer att läsas upp av skådespelerskan Stina Ekblad.

Dag två, 9 mars, handlar om hur Anna Maria Lenngren reflekterade kring rollen som lärd kvinna och om hur hon relaterade till fransk respektive svensk upplysning. Denna dag avslutas med en hyllningskonsert på Riddarhuset med Drottningholms barockensemble, skådespelerskan Stina Ekblad och sångerskan Sofia Niklasson. Föreställningen kommer att innehålla såväl musik och sång från Lenngrens samtid, samt recitation av Lenngrens och andra kvinnliga 1700-talspoeters texter. Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap och känd från podden ’Den svenska musikhistorien’, har i samarbete med Drottningholms Barockensemble utarbetat denna kvälls program och kommer att agera konferencier.

Anmälan till de kostnadsfria föreläsningarna görs till maria.gullstam@teater.su.se senast 24 februari, och konsertbiljetter kan köpas (för 150 kr/st) på www.billetto.se

Varmt välkomna!
Maria Gullstam, Ordförande i Lenngrensällskapet och doktorand inom Performing Premodernity

* Performing Premodernity är ett femårigt, tvärvetenskapligt och internationellt forskningsprojekt (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, baserat vid Stockholms universitet) om sex forskare som studerar teater- och musikideal under perioden 1760-1815. www.performingpremodernity.com