logo
logo

1700-talsseminariet

Välkomna till det tvärvetenskapliga 1700-talsseminariet hösten 2018!

I höst kommer det tvärvetenskapliga seminariet vid Uppsala universitet att domineras av tema minnesinstitutioner. På seminariet presenteras tre olika nystartade projekt som alla har det gemensamt att de inte bara behandlar samlingar från det långa 1700-talet, utan att de därtill på olika sätt baseras på samverkan mellan olika former av institutioner. Först ut är ett seminarium den 12 september som rör det så kallade prinsessornas bibliotek, därefter presenteras ett projekt som gör virtuella rekonstruktioner av äldre tavelhängningar (14 november) och slutligen (den 5 december) presenteras ett nystartat projekt kring Leufsta bruks bibliotek. Därtill kommer två seminarier som behandlar scenkonst. Det första rör iscensättningar av Medea (21 november). En glädjande nyhet från och med 2018 är att 1700-talsseminariet inlett ett samarbete med 1700-talsforskare vid Stockholms universitet via professor Anna Cullhed (litteraturvetenskap). Det andra seminariet om scenkonst äger därför rum på Stockholms universitet och behandlar danskonst under 1700-talet (28 november).

Väl mött!

Ann Öhrberg (ann.ohrberg@littvet.uu.se)

Program hösten 2018

Onsdagen den 12 september, 15.15–17.00
Lokal: Engelska parken, hus 6, K1031
Presentation av projektetet ”The Princesses Library. A Transdisciplinary Research Project”. Professor Otto Fischer (projektledare) och FD Annie Mattsson. Ordförande: Ann Öhrberg

Presentation: År 2017 tillkännagav Staatsbibliothek zu Berlin, Preußischer Kulturbesitz att de lyckats förvärva en unik boksamling bestående av Sofia Albertinas (svensk prinsessa), Lovisa Ulrikas (preussisk prinsessa, svensk drottning) och Sofia Doroteas (hannoversk prinsessa, preussisk drottning) privatbibliotek. Samlingen har hållits intakt sedan Sofia Albertinas död år 1829. Denna boksamling utgör nu navet i ett omfattande tvärvetenskapligt internationellt forskningsprojekt där bibliotekarier, arkivarier och humanistiska forskare från ett flertal discipliner samarbetar kring samlingen. Samlingen inbjuder till såväl bokhistoriska, litteraturhistoriska, genushistoriska, konsthistoriska perspektiv, såväl som till forskning om Nordeuropas politiska och intellektuella historia under hela 1700-talet och början av 1800-talet. Projektet är internationellt till sin karaktär, med bas i såväl Tyskland som Sverige, och med deltagande av franska och nederländsk forskare.

 

Onsdagen den 14 november, kl. 15.15–17.00

Lokal meddelas senare
Docent Johan Eriksson och FD Per Widén, bägge vid Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, presenterar projektet “The Virtual Museum at the Royal Palace”. Ordf.: Annie Mattsson

Presentation: Projektet “The Virtual Museum at the Royal Palace” är ett samarbete mellan Konstvetenskapliga institutionen, Institutionen för Speldesign och Kungliga Husgerådskammaren, med syftet att skapa högupplösta virtuella rekonstruktioner av tavelhängningarna på Kongl. Museum på Stockholms slott 1795-1866. Genom att rekonstruera hängningarna från olika år hoppas vi kunna få svar på frågor om olika hängningsideologier, ideal och narrativ. Det är också vår ambition att analysera och utvärdera den vetenskapliga nyttan med den digitala 3D-rekonstruktionen för att se hur vi kan använda digitala verktyg i forskning och undervisning.

 

Onsdagen den 21 november, 15.15–17.00 – INSTÄLLT P.G.A SJUKDOM

Lokal: Engelska parken, hus 6, sal 6-0031
Professor Anna Cullhed, Stockholms universitet, ”Katastrofens medium. Medea som text, genre och föreställning 1750-1800”. Ordf.: Ann Öhrberg

Anna Cullheds projekt “Moving Medea: The Transcultural Stage in the Eighteenth Century”, finansierat av RJ, behandlar Medea-dramatik på engelska, tyska, franska och svenska under perioden 1750-1800. Förutom tragedi, melodrama och opera ingår Jean-Georges Noverres nyskapande balett, ballet d’action, i källmaterialet. I föredraget läggs fokus på Noverres balett Médée et Jason (1763), en av få versioner som visar upp en förslagen Medea som iscensätter en katastrof med hjälp av sin förmåga till förställning. Baletten uppförs under Noverres ledning såväl som av konkurrerande kompanier, och texten trycks både vid föreställningar och i Noverres samling med programtexter. De enskilda programmen översätts i samband med föreställningar runt om i Europa. Samtidigt pågår en intensiv estetisk diskussion om relationen mellan text och dans, och om möjligheten att gestalta händelseförlopp och känslor inom olika medier. Noverre deltar i denna diskussion även genom Lettres sur la Danse et les Ballets (1760). I föredraget läggs fokus på hur Medea medieras under det sena 1700-talet, och på hur den estetiska diskussionen hanterar frågor om genre och medium, med Noverre som främsta exempel. 

 

Onsdagen den 28 november, 10–12

OBS DAG, TID OCH PLATS!
Lokal: Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet: Biblioteket (Frescativägen 24E)

Professor Edward Nye, Oxford University, “’Enlightenment and Eighteenth-century stage dance”.

To what extent can eighteenth-century innovations in stage dance be understood as part of the Enlightenment movement? Developments in other arts, from prose fiction to spoken theatre, have frequently been associated with principles of Enlightenment, and the very definition of this movement has broadened over recent years to encompass a variety of phenomena, so are there grounds to consider that dance is part of it?

How conscious of an Enlightened dimension to stage dance were performers and spectators ? The answers to these and other related questions help us understand why certain kinds of stage dance, notably but not exclusively the ’ballet d’action’, provoked so much debate in the eighteenth century. They help us judge the importance of eighteenth-century innovations in stage dance, their contemporary impact and their influence on subsequent developments in stage art.

Nyes besök är ett samarbete med Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet med finansiering från Lilae – nätverket för litteraturvetenskap vid Språkvetenskapliga fakulteten.

 

Onsdagen den 5 december, 16.15–18.00

Lokal: Tidskriftsläsesalen, Carolina Rediviva
Presentation av projektet “The Library of Leufstabruk– Digital tillgång till ett 1700-talsbibliotek”. Projektledare docent Peter Sjökvist (bibliotekarie vid Uppsala universitetsbiblioteks kulturarvsavdelning). Seminariet sker i samarbete med Uppsala universitetsbibliotek. Ordf.: Ann Öhrberg

Postseminarium. OBS! Anmälan görs till Annika Windahl Pontén, senast den 30 november på e-post:annika.windahl_ponten@uadm.uu.se

Presentation: På Leufstabruk (Lövstabruk), en timme norr om Uppsala, skapade Charles De Geer entomologen (1720–1778) och hans son Charles De Geer politikern (1747–1805) ett betydande bibliotek i en vacker flygel till huvudbyggnaden. Biblioteket finns fortfarande kvar på sin ursprungliga plats, men sedan 1986 ägs och sköts det av Uppsala universitetsbibliotek. Under presentationen vid 1700-talsseminariet kommer vi att berätta om ett pågående projekt, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, som har till syfte att öka tillgången till detta biblioteket radikalt. Att tillgängliggörandet sker på digital väg är en självklarhet i vår tid är självklart. Man måste likväl hela tiden fundera över varför och hur olika aspekter av boksamlingen på Leufstabruk kan belysas på bästa sätt med olika tekniker och metoder. Arbetet måste vara effektivt, relevant och användarvänligt, samtidigt som bibliotekets säkerhet kan garanteras. Charles De Geer entomologen växte upp i Utrecht och hade starka band till sitt hemland under hela livet. Holländskt material är således mycket vanligt vid biblioteket, och vårt arbete utförs i samarbete med Koninklijke Bibliotheek, det Nederländska nationalbiblioteket i Haag. Projektets resultat kommer givetvis att vara av intresse för 1700-talsforskare i allmänhet, men även för forskare med snävare intressesn, såsom svensk upplysningstid, boksamlande, läsvanor och intellektuella trender inom den svenska adeln under 1700-talet.