logo
logo

1700-talsforskare

Helene Blomqvist, Karlstads universitet

Helene Blomqvist bedriver 1700-talsforskning i gränsområdet mellan litteratur-, kyrko- och idéhistoria, med inslag av genreteori. Genom att, ur blasfemins perspektiv, intertextuellt närläsa utmanande och ifrågasättande litterära mottexter – med visst fokus på Hedvig Charlotta Nordenflycht – undersöks hur dessa förhåller sig till kyrkans och statsmaktens påbjudna ideologiska system. Forskningsfrågan är tudelad: den gäller dels hur dessa texter kan läsas som en del i sekulariseringsprocessens individualisering och relativisering av religionen och vilka litterära grepp och strategier som då används, och dels hur den blasfemiska textens egenart och karakteristika kan beskrivas. På vilka sätt förhåller sig den blasfemiska mottexten till det system som utmanas? Särskilt studeras texter som behandlar den för 1700-talet helt centrala frågan om gudsbilden och världsordningen, en fråga som ofta tar formen av teodicéproblemets ifrågasättande av Guds godhet och/eller allmakt.

Kontakt: helene.blomqvist@kau.se

Magnus Bohman, Lunds universitet

Magnus Bohman, född 1980, är fil.dr. och verksam som forskare och lärare vid Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet. Han disputerade 2010 på avhandlingen ”Bonden, bygden och bördigheten. Produktionsmönster och utvecklingsvägar under jordbruksomvandlingen i Skåne ca 1700-1870”. Hans forskning är inom det agrarhistoriska området med fokus på 1700- och 1800-talets svenska agrara revolution i jämförande europeisk belysning. På senare tid har hans forskning fått en miljöhistorisk prägel genom att ekologiska utmaningar och kriser relateras till jordbrukets omvandling. Hans resultat visar att 1700-talets jordbruksexpansion kunde leda till ekologiska sammanbrott vilket hypotetiskt sättas i samband med exempelvis naturförutsättningar, odlingsteknik och institutionella förhållanden såsom äganderätter.

Kontakt: magnus.bohman@ekh.lu.se

Carina Burman, Uppsala universitet

Carina Burmans 1700-talsforskning handlar på skilda sätt om upplysning, retorik, genusfrågor och textanalys. Just nu arbetar hon med projektet ”Musernas tid”, som ska behandla kvinnorna bakom den manliga litteraturen. Tidsmässigt sträcker det sig från Bellman till Geijer. Till hennes verk om tiden märks avhandlingen Vältalaren Johan Henric Kellgren (1988), en rad uppsatser om Kellgren (bl.a. som översättare) samt partiet om sjuttonhundratalet i Finlands svenska litteraturhistoria (1999). Hon har publicerat över 300 poster, däribland biografierna över Bremer (2001), Klara Johanson (2007) och Gösta Ekman d.ä. (2010) och åtta romaner, givit ut verk av bl.a. Kellgren och Bremer och sedan 1994 medverkat med litteraturkritik i framförallt Svenska Dagbladet. Hennes nästa större bok kommer att bli en biografi över Carl Michael Bellman.

Kontakt: carina.burman@littvet.uu.se

Göran Bäärnhielm

Mitt aktuella projekt utgår från de av Johan Gustaf Renat 1734 hemförda mongoliska kartorna, där jag försöker bestämma deras vägnät för att jämföra det med nutiden. Tidigare har jag studerat fantasikartor och karthandel och kartsamlande i Sverige under 1600-1700-tal. Dessutom ett projekt till en lantbrukshögskola som kom att stanna på pappret. Jag är från början klassisk arkeolog och latinist och försöker nyttiggöra latinkunskaperna på olika sätt. Någon ambition att presentera mitt aktuella lite aparta projekt har jag inte. Det hör hemma i Centralasiens kulturhistoria snarare än i svenskt 1700-tal.

Kontakt: goran.baarnhielm@gmail.com

Bonnie Clementsson, Lunds universitet

Förbjudna förbindelser – Incest och relationer i förbjudna led från 1700 -2000

För 300 år sedan var definitionen av incest mycket vidare än vad den är idag. Det var inte endast relationer mellan medlemmar av kärnfamiljen som var förbjudet, utan även relationer mellan t.ex. en man och hans moster, hans faster eller hans syskonbarn. Dessutom jämställde man släktskap via blod med släktskap via giftermål. Därmed betraktades en mans relation med sin (avlidna) hustrus faster, moster och syskonbarn som lika förbjudet område. Även relationer mellan en man och hans styvmor eller svärdotter räknades till den tidens högmålsbrott och straffades med döden.

Förbuden kan ses som uttryck för samhällets inställning och resonemang kring exempelvis religion och sexualitet men också för hur man har definierat en familj eller en släkt och vad som menas med individualitet, lycka och frihet. Under tidigmodern tid hade Sverige en av de strängaste lagstiftningarna då det gällde relationer i förbjudna led. Idag är svensk lag en av de mest liberala i frågan. Syftet med min forskning är att undersöka de kulturella drivkrafter och värderingar som har motiverat denna förändring.

Kontakt: bonnie.clementsson@hist.lu.se

Elena Dahlberg, Uppsala universitet

Min forskning syftar till att berika vår kunskap om den svenska självbilden under Stormaktstidens senare del. Detta gör jag genom att studera latinspråkig propagandapoesi som skrevs i Sverige under denna tid. Många av dessa diktverk är förknippade med goticistiska myter och nationell historiografi. Den komparativa aspekten av stor betydelse i mina analyser: jag jämför latinlitteraturen i Sverige med den samtida latinlitteraturen i Europas ledande kulturnationer.
Andra forskningsintressen: emblematik, naturrätten i Sverige, Horatius’ reception i Sverige.

Kontakt: elena.dahlberg@lingfil.uu.se

David Dunér, Lunds universitet

David Dunér har en filosofi- och vetenskapshistorisk forskningsinriktning med särskilt intresse för naturfilosofi, naturvetenskap, matematik och teknik under svenskt 1600- och 1700-tal. Till hans forskningsintressen hör även entomologins och astrobiologins historia. Han har skrivit om naturfilosofen Emanuel Swedenborg och är nu aktuell med boken Tankemaskinen (2012). Han är också verksam vid Centre for Cognitive Semiotics, och är huvudredaktör för den nordiska referee-granskade årsskriften Sjuttonhundratal. Nordic Yearbook for Eighteenth-Century Studies.

Kontakt: david.duner@kultur.lu.se

Jessica Eriksson, Karlstads universitet

jessicaJessica Eriksson disputerade i nordiska språk vid Uppsala universitet 2004 på avhandlingen Metta Magdalena Lillie. En 1700-talstext och dess språk, i vilken hon huvudsakligen undersöker språket i en kvinnas dagboksanteckningar från 1700-talets första hälft. Jessica arbetade sedan med en kommenterad utgåva av nämnda dagbok, vilken färdigställdes 2008 och gavs ut av Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia med titelnMetta Magdalena Lilles dagbok. 1737-1750. En västgötsk släktkrönika. Numera forskar hon om Christina Charlotta Hiärnes omfattande dagboksanteckningar, skrivna 1744-1803. Jessicas forskningsområden rör såväl språk som innehåll i kvinnors privata texter från 1700-talet, och hon har allt mer börjat intressera sig för existentiella och andliga uttryck i dessa skrifter. Hon arbetar vid Karlstads universitet, tidigare som lektor i svenska språket och numera som prefekt vid Institutionen för språk, litteratur och interkultur.

Kontakt: jessica.eriksson@kau.se

Stefano Fogelberg Rota, Uppsala universitet

Allt fler svenska resenärer åkte till Italien under första hälften av 1700-talet. Det tilltagande intresset för Italien nådde sin kulmen med Gustav III:s berömda resa (1783-84) och lämnade viktiga spår i litteraturen. Trots att det var det tidiga 1700-talets resenärer som banade väg för denna viktiga fas i de svensk-italienska kulturella förbindelserna har deras skrifter inte tillägnats något djupare studium. Frihetstidens reselitteratur från Italien berör, genom beskrivningen av resenärernas erfarenheter, några av tidens viktigaste frågor (som t.ex. uppfattningen om antiken och upplysningstidens reformer). Hur dessa erfarenheter uttrycks, med vilka syften och, framför allt, med vilka retoriska strategier, är några av de frågor jag ämnar besvara i mitt projekt.

Kontakt: stefano.fogelbergrota@littvet.uu.se

Tilda Maria Forselius

Tilda Maria Forselius är litteraturvetare. Hennes forskningsintressen när det gäller 1700-talet omfattar brevet som medium, periodisk press, livshistorier/biografier och textanalys. Hon disputerade 2013 på en avhandling om den veckopress med underhållande ambitioner som växte fram på 1730-talet i Stockholm. Fokus i studien ligger på de förhållanden som lade grunden för uppkomsten av mediet samt på hur brev, särskilt läsarbrev, användes som artikelform och som ett instrument för att samspela med läsarna. Materialet består bl.a. av Carl och Edvard Carlssons Sedolärande Mercurius (1730-31) och Olof Dalins Then Swänska Argus(1732-34). Information och länkar finns på www.forselia.se.

Kontakt: tilda.maria@forselia.se

Jeremy Franks

The unpublished papers of C.H. Braad (b. Stockholm 1728, d. Norrköping 1781) document uniquely both conditions in the Mughal realm before the foundation of ‘British India’ and contacts between Sweden and the world’s centre of manufactures that lay in Bengal and Gujarat in the 1750s . My research has three targets: these conditions and contacts, as well as an explanation of the papers’ unpublished state for which my research is into aspects of Swedish historiography. Primus Books, Ratna Sagar, New Delhi, has accepted my work in principle; I hope complete my part of it during 2014.

Kontakt: jeremy.franks@mailbox.swipnet.se

Dorothée Goetze, Rheinische Friedrich-Wilhelms-Universität Bonn

Mitt intresse gäller både svensk och tysk historia, framförallt diplomatins historia och de politiska institutionernas utveckling. Just nu håller jag på med ett projekt om Sveriges politik emot det tyska romerska riket under perioden efter vestfaliska freden till och med 1750. Det handlar om hur Sverige, kejsaren samt de tyska riksständerna uppfattade den svenska dubbla rollen som riksstånd av det tyska riket och främmande makt och hur de klarade den i praktiken. Det syftar på Sveriges deltagande i tyska rikets politiska institutioner å ena sidan och svensk uterikespolitik å andra sidan.

Kontakt: dorothee_goetze@yahoo.de

Sofia Gustafsson, Helsingfors universitet

Jag är doktorand vid Helsingfors universitet. Anställd vid forskningsprojektet ”Kontakter, nätverk och innovationer. Sjöfästningen Sveaborgs grundande, ekonomisk-sociala konsekvenser och roll som centrum för innovationer, ca 1730-1809”, sehttp://blogs.helsinki.fi/sveaborg-project/ för ytterligare information om projektet.
Forskar i Sveaborgs ekonomiska betydelse för sin omgivning under den första intensiva byggnadsperioden på 1750-talet. År 1747 fattade den svenska riksdagen beslutet att förlägga ett enormt fästningsbygge till landsortsstaden Helsingfors, vilket kom att få långtgående konsekvenser för stadens framtida utveckling. Fästningsbygget var en av sin tids största ekonomiska satsningar från svenska kronans sida. Sveaborg hade en betydande inverkan på den lokala ekonomin i Helsingfors, men dess ekonomiska följdverkningar sträckte sig även ut på den nyländska landsbygden och ända bort till Gotland. Fästningsbygget påverkade det lokala samhället också på flera andra plan: socialt, kulturellt, demografiskt och teknologiskt. Från att ha varit en liten landsortstad växte Helsingfors till en betydande stad i svenska riket på bara några årtionden och utsågs till huvudstad i storfurstendömet Finland år 1812.

Kontakt: sofia.gustafsson@helsinki.se

Thomas Götselius, Stockholms universitet

Jag forskar om Emanuel Swedenborg med fokus på dennes så kallade ”Drömbok”. Mitt fokus ligger på journalen som självframställning och jag är intresserad av självteknikernas tradition och utformning i 1700-talets ”intima” litteratur, samt deras koppling till kulturella praktiker som drömtydning, andakt och introspektion. Jag forskar även om alfabetisering samt läs- och skrivpraktiker i det tidiga 1700-talet. Perspektivet är mediehistoriskt och ambitionen är att undersöka hur skriften som medium blir alltmer betydelsefullt inom olika områden samt hur detta förändrar villkoren för vad som räknas som ett subjekt.

Kontakt: thomas.gotselius@littvet.su.se

Lisa Hellman, Stockholms universitet

ATT993272

Mina forskningsintressen kretsar kring olika aspekter av tidigmoderna internationella möten, i synnerhet sådana i den multinationella miljön i Östasien under 1700-talet. Jag fascineras av hur man kan förstå de mänskliga relationerna i sådana möten, speciellt utifrån genus. Min egen forskning handlar om hur ostindiefararnas sociala relationer, såväl med kinesiska som icke-kinesiska handelsmän och andra, formades och förändrades i Kina under 1730–1830.

Jag följer och analyserar det sociala spelet i Kanton och Macao utifrån olika aspekter av sociala relationer, nämligen rum, tillit, information – och genus, som genomsyrar hela min undersökning. Olika sätt att konstruera och förstå maskuliniteter och femininiteter har avgörande betydelse för hur de kompanianställda från olika länderna förstod varandra och agerade, och för hur handeln reglerades.

Kanton och Macao var multinationella, global miljöer, och en studie utifrån bara ett kompanis källor ger ingen rättvisande bild av hur komplexa dessa egentligen var. För att komma åt ostindiefararnas vardagsliv kombinerar jag källor av olika typ från flera olika kompanier och länder; inte för att finna en definitiv version, utan för att låta de olika källorna komplettera varandra. Jag ser hamnmiljöerna i Kanton och Macao som tidigmoderna globala mikrosamhällen, och hoppas kartlägga makt- och genusrelationer där.

Kontakt: lisa.hellman@historia.su.se

My Hellsing, Örebro universitet

203361_849845315_3694140_n”Hertiginnan och hovpolitiken”

Hertiginnan Charlotte (1759–1818), från 1809 drottning av Sverige, har gått till eftervärlden genom de politiska anteckningar hon förde på franska under mer än fyrtio år. Översättningen, den så kallade Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok, har blivit ett standardverk om den gustavianska tiden. Historiker använder den ständigt som källa till personer och händelser vid hovet. Mindre känt är att dagboken är en del av en omfattande samling brev, räkenskaper och manuskript av hertiginnans hand. Tillsammans ger de nya perspektiv på hovlivets villkor och på hertiginnans politiska roll. Var hon verkligen den neutrala iakttagare av det politiska livet som hon ville få eftervärlden att tro? Min doktorsavhandling diskuterar hovsamhället utifrån nyare teoribildningar, med särskilt avseende på kvinnors och mäns möjligheter. Jag tar fasta på hovets internationella karaktär, dess umgängesformer och värderingar. Det var en värld av hovpolitik: en social samvaro med politiska dimensioner där ä ven vardagen kunde få rikspolitisk dignitet..

Kontakt: my.hellsing@hist.uu.se

Sophie Holm, Helsingfors universitet och Svenska litteratursällskapet i Finland

Min kommande avhandling handlar om den diplomatiska dragkampen i Stockholm under riksdagen 1746–1747, då Sveriges val av allians under ett pågående krig i Europa var av särskilt intresse för flera stormakter. Jag har för avsikt att studera både diplomatisk praxis och utrikespolitisk retorik. Hur såg vardagen ut för de utländska sändebuden i den svenska huvudstaden? Vilka påtryckningsmöjligheter hade de? Hur såg fiendebilderna ut inom olika grupperingar och hur konstruerades de? De konflikter som uppstod mellan sändebuden sinsemellan eller mellan sändebuden och den svenska statsmakten berättar om diplomatins roll i den samtida utrikespolitiken, om det diplomatiska arbetets ramar och om sändebudens status.

Kontakt: sophie.litonius@sls.fi

Måns Jansson, Uppsala universitet

I min forskning kommer jag att inrikta mig mot skråväsende, hantverk (främst smideshantverk och metallproduktion), kunskapsöverföring och teknikutveckling. Mitt huvudfokus är en svensk kontext, men troligen knyta an till debatten om det tidigmoderna arbetets varande inom en föränderlig global kontext. Med grunden i pedagogik och utbildningsforskning är givet ett annat stort intresse för mig utbildningshistoria och mentalitetsutveckling.

Kontakt: mans.jansson@ekhist.uu.se

Ann-Mari Jönsson, Uppsala universitet

Ann-Mari Jönsson är docent i latin vid Uppsala Universitet. Har varit forskarassistent och lektor vid Institutionen för lingvistik och filologi. Arbetar sedan 1998 som redaktör i Projekt Linnékorrespondensen, The Linnaean Correspondence www.linnaeus.c18.net, finansierat av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, med Linnés internationella korrespondens på latin. Har publicerat ett antal artiklar (i Svenska Linnésällskapets årsskrift), baserade på utgivningsarbetet med Linnés brev som t. ex. Linnaeus’s ”Svartbäckslatin” as an international language of science.

Kontakt: mans.jansson@ekhist.uu.se

Dag Lindström, Uppsala universitet

Jag arbetar för närvarande med två forskningsprojekt som berör 1700-talet. Det första ingår i det större forskningsprojektet Gender and Work, som pågår vid Historiska institutionen, Uppsala universitet, under ledning av Maria Ågren. Mitt delprojekt behandlar kvinnors och mäns arbete inom skråorganiserade hantverksnäringar. Linköping och Norrköping har valts som undersökningsområden och studien omfattar tiden 1650 – 1800. I denna studie ställs också frågor om kunskapsöverföring och tillträde till och möjligheter att utöva olika hantverk. Likaså problematiseras frågan om hantverkarhushållet. Mitt andra forskningsprojekt behandlar ogifta män 1750 – 1870. Syftet dels att identifiera de ogifta männen: hur många de var; hur de försörjde sig; hur de bodde etc, liksom även i vilken utsträckning positionen som ogift var en begränsad fas i livet eller sträckte sig över hela dt vuxna livet. Likaså studeras frågor om delaktighet och integration. Geografiskt är studien förlagd till Östergötland.

Kontakt: dag.lindstrom@hist.uu.se

Anders Lundgren, Uppsala universitet

Jag forskar på 1700-talet med en vetenskapshistorisk inriktning. Mina forskningar är framförallt inriktade på vetenskapen kemi, och på dess plats i det samtida kulturella och ekonomiska klimatet. Har publicerat artiklar om kemins utveckling under slutet av 1700-talet, samt om sambandet mellan bergsbruket och kemin. Är just nu sysselsatt, som en del av en större studie, med att undersöka vilken roll smak och lukt hade för kemisterna under 1700-talet. Detta innebär att jag är intresserad av hur kemin praktiskt bedrevs i laboratorier, och vilken betydelse denna vardagspraktik hade för kemin i sin helhet.

Kontakt: anders.lundgren@idehist.uu.se

Elisabeth Mansén, Stockholms universitet

PA130176

Min 1700-talsforskning är inriktad på:

1. Ett brett kulturhistoriskt och idéhistoriskt intresse för 1700-talet, senast demonstrerat i Sveriges historia 1721–1830 (688 s, Norstedts 2011).

2. Kurorter och hälsobrunnar. Monografin Ett paradis på jorden. Om den svenska kurortskulturens historia 1680–1880 (592 s, Atlantis 2001), innehåller mycket 1700-talsmaterial. Det gäller även brunnshistoriken i Ronneby brunn under trehundra år (Byggförlaget 2005).

3. Kärlek och vänskap. Volymen Ljuva möten och ömma samtal. Vänskap och kärlek på 1700-talet, redigerad av Valborg Lindgärde & Elisabeth Mansén (Atlantis 1999), är delvis ett resultat av samarbete mellan 1700-talssällskapets medlemmar. Ett liknande tema behandlas i ”Vänskap som smälte till kärlek – om Mary Wollstonecraft och William Godwin” i Könsöverskridande vänskap (Makadam 2011).

4. Mary Wollstonecraft. Jag har ägnat flera specialstudier åt Mary Wollstonecraft, från förordet i Till försvar för kvinnans rättigheter (Ordfront 1997), över introduktionen i Från Sapfo till cyborg. Idéer om kön och sexualitet i historien (Gidlunds 2006) till de senaste bidragen: två analyser av mansbilden i A Vindication of the Rights of Woman respektive A Vindication of the Rights om Men.

Samtliga dessa intresseområden kvarstår även om mitt nuvarande forskningsområde är de fem sinnenas idéhistoria.

Kontakt: elisabeth.mansen@idehist.su.se

Annie Mattsson, Uppsala universitet

Annie Mattsson disputerade 2010 på en avhandling om handskriftcirkulerade smädeskrifter mot Gustaf III och arbetar för närvarande på ett projekt om Kungliga poliskammarens arkiv 1776-1791. Till forskningsintressena hör arkiv, medier, retorik och politik under 1700-talet och i synnerhet under Gustaf III:s regeringsperiod.

Kontakt: annie.mattsson@littvet.uu.se

Marianne Molander Beyer, Göteborgs universitet

Mina forskningsområden rör främst svensk-franska relationer under 1700-talet och första hälften av 1800-talet. Jag intresserar mig framför allt för korrespondenser och dagböcker och har gett ut Gustav Philip Creutz’ brev på franska från hans tid som Sveriges ambassadör i Paris1766-1783. Breven, ställda främst till Gustaf III, ger värdefulla upplysningar om politiska skeenden och om kulturgången mellan Frankrike och Sverige. Arbetet har dokumenterats 1987 i min doktorsavhandling Le Comte de Creutz, Lettres inédites de Paris, 1766-1770 samt en stor brevvolym Comte de Creutz, Lettres inédites de Paris, 1766-1770, publicerad på Michel de Maules förlag 2006 (nyutgåva 2012). Dessa verk har bl.a. resulterat i en svensk utgåva, Gustav Philip Creutz Dikter och brev, skriven i samarbete med Svenske Akademiens f.d. ständige sekreterare Horace Engdahl, utgiven 2010 i Svenska Akademiens klassikerserie. I januari 2015 utkom på Michel de Maules förlag i Paris den bok om svensk-franska relationer 1718-1848 som jag författat tillsammans med den franske historikern Franck Favier: Les Relations entre la France et la Suède de 1718 à 1848, Une Amitié amoureuse.

Kontakt: marianne.molander-beyer@ped.gu.se

Jennie Nell, Stockholms universitet

Jag ägnar mig framförallt åt den äldre litteraturen inom svenskt, engelskt, amerikanskt och franskt 1700-tal, samt antikens och fransk-klassicismens litteratur. Min avhandling som kom 2012, har titeln Vivat vår monark! Carl-Michael Bellmans panegyrik över Gustaf III 1771-1792.Min pågående forskning inkluderar projekt om Gustaf III som retoriker (tal och talpjäser); Gustaf III och Bellmans dramatiska arbeten; Bellman och den tidiga hermeneutiken (Lessing); och användningen av Virtus Heroica i sekulära/panegyriska sammanhang under den gustavianska tiden inom forskningsinitieringsprojektet Shaping Heroic Virtue. A Network for Studies in the Different Uses of Shared Christian and Classical Traditions in 17th Century Catholic and Protestant Europe (Riksbankens Jubileumsfond).

Kontakt: jennie.nell@littvet.su.se

Hugo Nordland, Lunds universitet

Krigets själ och hjärta: Gustavianska officerares känslor och männsikosyn 1788-90 och 1808-1809

Min avhandling syftar till att undersöka kulturen kring känslolivet bland svenska officerare kring sekelskiftet 1800, med krigen 1788-1790 och 1808-1809 som nedslagspunkter. I fokus står kopplingen mellan känsloliv och kriget som fenomen. Vad som står i fokus är i vilken grad och hur kriget och dess olika inslag begripliggjordes i termer av känslor. Detta kommer till uttryck i olika berättelser som formulerades under kriget. Hur krigsdeltagarna såg på sig själva och sitt sammanhang samt tillskrev dessa mening antyds i officerares dagböcker och brev. Undersökningens problem cirkulerar kring vilka känslor som kunde uttryckas i olika situationer som kriget skapade, samt hur uttrycken värderades. Något mer i fokus står dock hur officerarnas berättelser om sina och andras känsloliv både återspeglade och bidrog till att forma en självbild och människosyn. En central utgångspunkt är att känslor är att meningsskapandet kring känslouttryck är något som sker genom språk, därmed inte sagt att känsloupplevelsen i sig är språkligt konstruerad. Meningsskapandet sker alltid i form av berättelser där känslorna tillmäts betydelse för att förklara individers beteenden. Genom att studera vilka emotionella berättelser som var möjliga att formulera hoppas jag kunna urskilja vilken människosyn som präglade de berättelser som konstruerades när beteenden och krigshändelser skulle förklaras.

Kontakt: hugo.nordland@hist.lu.se

Kristina Nordström, Stockholms universitet

Jag är doktorand i idéhistoria vid Stockholms universitet. Mitt avhandlingsprojekt är en genusinriktad undersökning av begreppet snille i slutet av 1700-talet. Det handlar om snillets kopplingar till det mångtydiga begreppet manlighet men också till kvinnlighet och androgynitet. Fokus ligger särskilt på de betydelseförändringar som snillebegreppet genomgick i slutet av 1700-talet och på författaren, poeten och filosofen Thomas Thorild, som var en viktig person i detta sammanhang.

Kontakt: kristina.nordstrom@idehist.su.se

Kenneth Nyberg, Göteborgs universitet

In my doctoral dissertation (2001) I examined continuity and change in images of China in Swedish travel accounts 1749–1912. Since then I have mainly worked and published on 18th century natural history travel, especially the long distance expeditions undertaken by the ‘disciples’ of Swedish naturalist Carl Linnaeus. On these and related subjects I have written several articles and, with Hanna Hodacs, the book Naturalhistoria på resande fot (”Natural History on the Move”, 2007). I have also published an annotated catalogue of Pehr Löfling’s Letter-Book in the Archives of the Real Jardín Botánico in Madrid (2008).

Currently I am working on a project funded by the Bank of Sweden Tercentenary Foundation (Riksbankens Jubileumsfond), which is called ”Pehr Löfling and the globalization of knowledge, 1729–1756”. Here I am studying the life and work of one Linnaean disciple who travelled to Spain and present-day Venezuela before he died from a tropical fever at a young age. The project is part of a larger research co-operation with Spanish historian Manuel Lucena Giraldo, tentatively called ”Founding the Tropics. The scientific works and travels of Pehr Löfling (1729–1756)”.

Kontakt: kenneth.nyberg@gu.se

Eva Nyström, Centrum för vetenskapshistoria (KVA), Uppsala universitetsbibliotek

Jag arbetar sedan 1995 som forskningsredaktör inom den digitala utgivningen av Carl von Linnés korrespondens, http://linnaeus.c18.net. Utgåvan, som är finansierad av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, drevs fram till och med 2012 av Svenska Linnésällskapet, men har från och med 2013 Centrum för vetenskapshistoria vid Kungl. Vetenskapsakademin som huvudman. Redaktionen har sina lokaler på Uppsala universitetsbibliotek. Jag har publicerat ett flertal artiklar och uppsatser om korrespondensen framför allt i samband med Linnéjubileet 2007. Förutom själva utgivningsarbetet arbetar jag dels med en editionshistorik över tidigare utgåvor, dels med en större översikt över korrespondensen som helhet, omfattning, utbredning osv., samt planerar några artiklar över enskilda korrespondenter och grupper av korrespondenter.

Kontakt: eva.nystrom@idehist.uu.se

Sven Olofsson

Kyrkorgeln som generator till förändring i bondesamhället under 1700-talet – Ett ospelat stycke europeisk historia?

Först vid mitten av 1700-talet nådde den tidens förmodligen mest moderna högteknologiska apparat, kyrkorgeln, till landskapet Jämtland. Varför detta dröjde så länge, jämfört med omgivande landskap, och hur det slutligen gick till när vissa socknar på landsbygden förvärvade orglar, medan andra dröjde, tycks vara ett outforskat område. Syftet med detta konferensbidrag är att diskutera ett forskningsområde där kyrkorglarnas spridning bör studeras utifrån ett socialt, ekonomiskt och mera allmänt teknikhistoriskt perspektiv. En stor del av svensk och internationell orgelforskning har fokuserat på orgelbyggarna och orglarnas förändrade konstruktion samt hur musiken som framfördes på instrumenten förändrades. I denna genomgång kommer fokus istället att förflyttas mot de samhällsaktörer som medverkade till att orglarna byggdes, prästerna och sockenborna, och vilken betydelse dessa processer fick för samhällsutvecklingen på landsbygden.

Kontakt: sven.cecilia.olofsson@gmail.com

Jacob Orrje, Uppsala universitet

Min forskning rör mekanisk praktik under 1700-talets första hälft och relationen mellan tillit och kreativitet. I det tidigmoderna Sveriges skråsamhälle tilltroddes aktörer som agerade förutsägbart inom vissa hierarkiska strukturer. Samtidigt sågs gränsöverskridande aktiviteter – så som förenande av teori och praktik samt resande – som basen för mekanisk kreativitet.

Centralt för 1700-talsmekaniker var att framhålla sig som det allmännas, eller statens, tjänare. Genom att utöva mekanik inom denna statstjänstemannaroll kunde praktiska mekaniker undvika att ses som egennyttiga och oförutsägbara av de olika sociala och epistemiska gemenskaper inom vilka de verkade. Jag studerar denna publika persona gjordes och upprätthölls genom att koppla praktisk mekaniska praktiker–som matematik och slöjd–till frihetstidens framväxande medborgerliga ideal. Att upprätthålla denna persona – mekanikern som den ideala svenska medborgaren – krävde ständigt arbete och anpassning till ett flertal heterogena publiker. Genom ett antal fallstudier följer jag hur ett antal mekaniska praktiker – bland andra Christopher Polhem, Anders Gabriel Duhre och Birger Elfwing – försökte upprätthålla en mekanisk persona som möjliggjorde konststycket att vara en tilltrodd mobil aktör i ett tidigmodernt hierarkiskt samhälle.

Kontakt: jacob.orrje@idehist.uu.se

Mathias Persson, Uppsala universitet

Jag arbetar för närvarande med ett forskningsprojekt som rör Vetenskapsakademiens ideologiska och politiska profil under frihetstiden och den gustavianska eran, ”Vetenskapen och överheten: Kungl. Vetenskapsakademien i skärningspunkten mellan politik, lärdom och ekonomi, 1739-1792”. Syftet med projektet är dels att undersöka den samhällssyn som direkt eller indirekt kommunicerades av akademien och hur denna förändrades över tid, dels att anlysera Vetenskapsakademiens band till överheten och hur dessa kom till uttryck i organisationens idéskapande kring samhället.

Kontakt: mathias.persson@idehist.uu.se

Brita Planck, Göteborgs universitet

Förnuft eller känsla: adliga föreställningar om kärlek och äktenskap 1750-1900

Projektets övergripande syfte är att kartlägga normer och föreställningar kring kärlek och äktenskap hos den svenska adeln under perioden 1750 till 1900, belysa vilka förändringar som äger rum, samt att ur ett känslohistoriskt perspektiv analysera hur och varför dessa förändringar skett. Projektet sönderfaller således i två delar, där den första delen utgörs av en systematisk genomgång av tryckta memoarer, dagböcker och anekdotsamlingar från perioden 1750-1900, medan den andra delen består av djupstudier av två brevväxlingar mellan två förlovade par, en från 1756 och en från 1858/59. Den andra delen av projektet utgörs av en jämförande studie av två brevväxlingar mellan förlovade par ur ett känslohistoriskt perspektiv. Känslohistoria är ett nytt forskningsfält där det ännu ryms en mångfald av teorier och metoder, och området har ännu inte introducerats i någon större utsträckning i Sverige. Genom att analysera ”kärlekens språk” i dessa brev med utgångspunkt i känslohistorisk teori hoppas jag kunna avtäcka aspekter som kan förklara hur och varför förändringar ägt rum.

Kontakt: brita.planck@history.gu.se

Staffan Rodhe, Uppsala universitet

Jag har under många år granskat den svenska matematikhistorien under 1600- och 1700-talen. Speciellt har jag inriktat mig på hur Newtons och Leibniz uppfunna/upptäckta teorier om det oändligt lilla har mottagits av svenska matematiker under första halvan av av 1700-talet. Min favoritmatematiker från denna period är Anders Gabriel Duhre som 1721 lät trycka sina samlade föreläsningar på Fortifikationskontoret för blivande officerare. Han fick själv den militära titeln ”algebraist”. Kanske mer oväntat är att Polhem och Swedenborg mycket tidigt studerat och försökt förstå de nya teorierna. Deras första lärospån i ämnet har jag kunnat följa i kvarlämnade manuskript. 1700-talets store svenske matematiker Samuel Klingenstierna har jag forskat och skrivit om i min doktorsavhandling Matematikens utveckling i Sverige fram till 1731 (2002). Forskningen fortsätter…

Kontakt: staffan@math.uu.se

Göran Rydén, Uppsala universitet

LeufstaSmed-1786-1

Min forskning handlar främst om det svenska 1700-talet i ett globalt perspektiv. En viktig infallsvinkel är Leufsta bruk, Sveriges största järnbruk under seklet, och dess kontakter med världen. I mångt och mycket kan man se brukets fysiska planlösning som ett resultat av ett inflytande från upplysningsidéer kring det rationella samhället. Bruket återuppfördes från slutet av 1720-talet efter att ryssarna bränt ned hela samhället, och man valde då också att markera arkitektoniska ideal från Europa. Bruksägarfamiljen De Geer var även en betydande samlare av samtida musik och litteratur, samtidigt som man även följde den europeiska konstutvecklingen genom inköp av stora mängder tryck. Resurser för att följa den europeiska kulturella utvecklingen möjliggjordes genom det arbete som brukets arbetare utförde i skogen, verkstäder, hyttor och hamrar. Från 1730-talet kom stångjärnet från Leufsta att bli den viktigaste ingrediensen i Englands växande ståltillverkning, och detta stål kom sedan att utgöra en viktig beståndsdel i det imperiebyggande som skedde med London som ett självklart centrum. Järnet från Leufsta fanns i imperiets vapen, i slavarnas redskap, i urverkens fjädrar samt utgjorde även rakhyvlarnas skarpa ägg. Leufsta bruk var ett globalt samhälle, som både konsumerade från, och producerade till, en global marknad. Ett reslutat av min forskning är Baltic Iron in the Atlantic World in the Eighteenth Century, (Brill Academic Publishers, Leiden 2007) som jag publicerat med Chris Evans, University of Glamorgan.

Kontakt: goran.ryden@ibf.uu.se

Hedvig Schönbäck, Stockholms stadsmuseum

Min avhandling i konstvetenskap från 2008, De svenska städernas begravningsplatser 1770–1830. Arkitektur, sanitet och det sociala rummet, handlade om den process som successivt ledde till att städernas kyrkogårdar övergavs till förmån för nya begravningsplatser utanför stadsgränsen. Som titeln antyder följer studien tre huvudspår: den arkitektoniska gestaltningen, tankeströmningar och skeenden som ledde fram till förändringen samt hur ”brukarna”, med ett modern ord, såg på de nya platserna och tog dem i anspråk. Jag har alltså försökt lägga ett bredare historiskt perspektiv på begravningsplatserna än det rent konstvetenskapliga och arkitekturhistoriska, och det är här mitt forskningsintresse främst ligger, i mötet mellan den fysiska miljön och människors föreställningar och behov.

Efter disputationen har jag som antikvarie vid Stockholms stadsmuseums Dokumentationsenhet arbetat med stadens bebyggelsemiljöer från 1700-talet, bland annat med Palmstedts börshus och den mer folkliga bebyggelsen på framför allt Södermalm. Dokumentationsenheten har också ett uppdrag att formulera och driva olika forskningsprojekt inom arkeologi, etnologi och bebyggelsehistoria och i mitt arbete ingår att utveckla tänkbara projekt rörande Stockholms 1700-talsbebyggelse men också omkring begravningsskick och relationen mellan levande och döda i äldre tid.

Kontakt: hedvig.schonback@stockholm.se

Karin Sennefelt, Uppsala universitet

Min forskning inriktas på det tidigmoderna Sverige med en betoning på vardagens historia. Jag intresserar mig särskilt för rumsliga praktiker och visuell och materiell kultur under tidigmodern tid. Tidigare forskning har behandlat medborgarskap och manlighet i frihetstidens Stockholm samt mobiliseringen av dalupproret 1743. Se vidare min personliga hemsida.

Kontakt: karin.sennefelt@hist.uu.se

Alfred Sjödin, Lunds universitet

Jag är doktorand i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Mitt avhandlingsprojekt handlar om Johan Gabriel Oxenstiernas stora dikt Skördarne (1796), en didaktisk och deskriptiv dikt om jordbruket. Verket studeras utifrån ett genrehistoriskt sammanhang, där den långa icke-episka diktens särskilda poetik och ställning i genrehierarkin står i centrum. Jag undersöker diktens sätt att skifta mellan olika framställningssätt och genremässiga drag och tolkar dessa som försök att skapa harmoni mellan delvis motsägande ideologiska behov: att framställa landsbygden som ett utopiskt alternativ till civilisationen såväl som en integrerad del av Sveriges ekonomi. Andra intressen är 1700-talspoesi i allmänhet, antikreception, klassicism som litterär tradition samt synen på 1700-talet hos romantikerna och i litteraturhistorieskrivningen.

Kontakt: alfred.sjodin@litt.lu.se

Peter Sjökvist, Uppsala universitetsbibliotek

De av mina forskningintressen som berör 1700-talet avser i första hand latindiktningen från århundradets första decennier, den akademiska kulturen och dissertationsväsendet, latinet som vetenskapligt språk, och bruket av latinet inom medaljkonsten. Under en lång tid har jag arbetat med en översättning till svenska av Thomas Thorild stora filosofiska verk ”Maximum seu archimetria” som publicerades 1799.

Kontakt: peter.sjokvist@ub.uu.se

Mia Skott, Uppsala universitet

ProfilbildKvinnliga målares och kopparstickares agency under tidigmodern tid

I min forskning identifierar jag vilka kvinnor som utförde målningar och kopparstick under slutet av 1600- och första hälften av 1700-talet i Uppsala och Stockholm, och förklara deras agency – handlingsmöjligheter och handlingsförmåga – främst i relation till utbildning och verksamhet.

Genom jämförelser mellan kvinnorna i tid och rum besvarar jag frågor som: Vilken social och kulturell bakgrund hade de; varierade den mellan kvinnorna under samma tid och förändrades den över tid? Hur lärde de sig att måla och/eller göra kopparstick? Vilken relation hade de till skråna och marknaden? Utförde de verk för försörjning, social status eller nöje? Går det att skönja om deras ekonomiska och sociala status påverkade möjligheterna till, och formerna för, utbildning och verksamhet? Medförde giftemål och barn fördelar i relation till konstutövandet, eller tvärtom? Går det att identifiera både positiva och negativa aspekter med att vara just kvinnligmålare/kopparstickare, och förekom det lika villkor för män och kvinnor på några områden och hur kan de i så fall förklaras?

Målet med analysen av de fragmentariska biografier jag skapar är att bidra till en mer nyanserad förståelse för både konstverksamheten i landets då två största städer, samt kvinnors situation mer generellt under tidigmodern tid.

Kontakt: mia.skott@hist.uu.se

Marie-Christine Skuncke, Uppsala universitet

marie-christineMin forskning gäller olika aspekter av det svenska 1700-talet i europeiskt och globalt perspektiv. Jag har bl.a. arbetat med teater och opera, retorik, fursteuppfostran (boken Gustaf III – Det offentliga barnet, 1993), samt frihetstidens politiska kultur (antologin Riksdag, kaffehus och predikstol, 2003, medredaktör Henrika Tandefelt).

I min senaste bok Carl Peter Thunberg, Botanist and Physician – Career-Building across the Oceans in the Eighteenth Century (Swedish Collegium for Advanced Study 2014) rekonstruerar jag Japanresenären Thunbergs vetenskapliga karriär, en karriär byggd på utbyten inom vittförgrenade nätverk.

I samband med 250-årsjubileet av 1766 års tryckfrihetsförordning har jag skrivit en artikel om tillkomsten av förordningen vid riksdagarna 1760–62 och 1765–66. Artikeln ingår i en antologi som utges av Riksdagens konstitutionsutskott på jubileumsdagen 2 december 2016.

Kontakt: marie-christine.skuncke@littvet.uu.se

Richard Sörman, Göteborgs universitet

Jag är romanist och arbetar med fransk litteratur. Genom VR har jag för 2012-2014 fått medel för att genomföra ett projekt med titeln Historia och mening i fransk Upplysningslitteratur.

Syftet med arbetet är att undersöka om den franska Upplysningens intresse för historieskrivning kan sättas i relation till en saknad efter en narrativt betingad mening vars betydelse hade reducerats av den framväxande empirismen. Den mening som intresserar mig är våra handlingars, livets eller historiens mening: mening som meningsfullhet.

Upplysningen medförde att traditioner, myter och spekulativa tankesystem som tidigare beskrivit tillvaron med hjälp av narrativa framställningar kom att tappa status som källor till kunskap. Kännedom om världens beskaffenhet skulle nu erhållas med observation och induktion av empiriska data. Detta var dock en utveckling som lämnade humanvetenskaperna åt sitt öde eftersom dessa inte till fullo kunde ta till sig empirismens metoder. Det är här som den orsaksförklarande och därmed kanske meningsskapande historiografin tycks ha fått rollen som ett forum där nya kunskaper om den mänskliga erfarenheten kunde erhållas och prövas.

Arbetet ska resultera i en monografi skriven på franska där jag i olika kapitel diskuterar författare som Voltaire, Rousseau och Montesquieu, men även en naturhistoriker som Buffon.

Kontakt: richard.sorman@gu.se

Göran Ulväng, Uppsala universitet

Min forskning kretsar kring 1700- och 1800-talens godsägare, bönder och obesuttna, om deras jordbruk, hushåll, arbetsorganisation, materiella kultur och konsumtion. Min avhandling beskrev hur bostadshus och ekonomibyggnader förändrades på herrgårdar, prästgårdar och bondgårdar mellan 1750 och 1900, mot bakgrund av ekonomiska och sociala förändringar, och jag har sedan fortsatt att studera herrgårdars ekonomi, jordbruk och bebyggelse, från 1600-talet och framåt. En annan viktig del av min forskning rör konsumtionens förändring under 1700- och 1800-tal, med dels studier av auktioners betydelse för samhälls- och hushållsekonomi, dels pantbanksväsendets framväxt och betydelse. För närvarande undersöker jag godsägares ekonomi, strategier och materiella kultur under 1700- och 1800-tal.

Kontakt: goran.ulvang@ekhist.uu.se

Marcus Willén, Uppsala universitet

Marcus Willén (f 1972) Uppsala universitet, forskar bl.a. om retorik inom civilsamhället under 1700-talet. För närvarande bedriver han ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. Syftet är att undersöka tal, framförandesituationer och ideologiska förskjutningar över tid inom Svenska Frimurare Orden mellan 1735 och 1796.

Kontakt: marcus.willen@littvet.uu.se

Annika Windahl Pontén, Uppsala universitet

Jag är doktorand i idé- och lärdomshistoria på Uppsala universitet, och skriver på en avhandling om Carl von Linné och hans hushåll. Den preliminära titeln är ”Mellan yppighets nytta och yppighets fördärv. Materiell status och akademisk identitet i hushållet von Linné.” Studien analyserar hur akademisk identitet formeras i hushållet. Som exempel på detta studeras hushållets struktur och innehav av föremål (främst kläder och textilier), Linné d ä och Linné d y:s syn på lyx, mode, hälsa och moral samt bilder av Linné (både genom porträtt och Linné d ä:s ”vitor” eller de s k självbiografierna). Studien har beröringspunkter med ett antal forskningsområden, t ex materiella studier av tidig modern tid, textil- och dräkthistoria, medicinhistoria, forskning kring eliter, konsumtionshistoria m fl.

Parallellt med forskarstudierna har jag arbetat, främst med olika projekt och på museer. Jag var projektledare för Uppsala universitets Linné2007-projekt, och har arbetat på Museum Gustavianum, Livrustkammaren, Linnémuseet och Uppsala linneanska trädgårdar (Linnéträdgården och Linnés Hammarby). Jag har arbetat med evenemang, konserter och föreläsningsserier, bl a har jag gjort historiska modevisningar och temadagar för barn och vuxna. Min ambition i sådana sammanhang är att utgå från forskningsresultat och integrera dem i publik verksamhet av olika slag.

Kontakt: annika.windahl@ponten.se

Patrik Winton, Uppsala universitet

Min forskning kretsar i stor utsträckning kring politisk ekonomi i Norden under perioden 1740–1830. Jag är främst intresserad av hur de skandinaviska staterna finansierade sin verksamhet och vilka ekonomiska och politiska konsekvenser dessa finansieringsformer fick i såväl Sverige som Danmark-Norge. Jag arbetar för närvarande med projektet ”Det globala kapitalet. Sverige och de internationella kreditmarknaderna”, som handlar om hur den svenska staten påverkades av att vara beroende av internationella lån under andra hälften av 1700-talet och vad som hände när dessa kreditrelationer bröts efter Napoleonkrigen.

Kontakt: patrik.winton@hist.uu.se

Henrik Ågren, Uppsala universitet

 

EriklitenMitt 1700-talsintresse omfattar för närvarande historieskrivningen, närmre bestämt hur medeltiden skildrades. I centrum står helgonkungen Erik den helige. Frågan är hur man utifrån ett protestantiskt perspektiv hanterade det faktum att den man som traditionellt var den främste symbolen för kungamakt, lag och rätt i Sverige också förknippades med avlat, mirakler och relikprocessioner. Undersökningen, som sträcker sig från 1500-talet till början av 1800-talet visar att 1700-talets nya tankar om historia, religion och politik kom att påverka bilden av Erik den helige mer än reformationen i sig. Resultaten finns redovisade i boken ”Erik den helige – landsfader eller beläte? En rikspatrons öde i svensk historieskrivning från reformationen till och med upplysningen.”.

Kontakt: Henrik.Agren@hist.uu.se

Ann Öhrberg, Uppsala universitet

Jag är lektor vid Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet, och docent i litteraturvetenskap. Tidigare forskning är inriktad på litteratur och retorik under 1700-talet ur ett genus- och maktperspektiv. Studierna rör svenska kvinnliga författare under frihetstiden, samt den svenska herrnhutismen under 1700-talets mitt, med material som bl a inkluderar politiska texter, tillfällesdiktning och olika former av religiös litteratur (sånger/psalmer, predikan, tillfällesdikt, brev, andaktsböcker, levnadslopp). Författare som undersöks i tidigare forskning är bl a Hedvig Charlotta Nordenflycht, Charlotta Frölich, Charlotta Löfgren, Elisabeth Stierncrona, Anna Margareta van Bragner, Magnus Brynolph Malmstedt, de s.k. systrarna Strömfelt, Carl Anders Rutström och Arvid Gradin. Det senaste forskningsprojektet behandlar samtalets retorik inom det svenska 1700-talets framväxande offentlighet (och inkluder studier av svensk essäpress samt ordensväsende). Pågående forskning rör också publikationer inom projektet och forskarnätverket ”The Order of Archives. Archives, Power and Knowledge in Early Modern Northern Europe”, även här ligger fokus på material hämtade från 1700-talet. För vidare information samt publikationer se hemsida.

Kontakt: ann.ohrberg@littvet.uu.se

Joachim Östlund, Lunds universitet

Illustration från boken om Gustav Landcrona, en svensk Robinson, och hans "märkwärdige lefwerne och fahrliga resa" i Medelhavsvärlden (1740).

Forskar om Sveriges närvaro i Medelhavsvärlden och särskilt i relation till Osmanska väldets provinser i Nordafrika samt Levanten. Med inspiration från perspektiv som transnationell historia, eller entangled history, uppmärksammas olika aspekter av Sveriges kontakter i Medelhavsvärlden samt följdeffekterna av dessa i Sverige. Ett tema handlar om att undersöka förekomsten av svenska fångar och slavar i Nordafrika samt försöken att friköpa dessa (inklusive friköpningssystemet). Det andra temat behandlar de svenska konsulernas roller som mellanhänder i Medelhavsvärlden, exempelvis i slavhandel, diplomati och informationsutbyten. Det tredje temat uppmärksammar föreställningar om Nordafrika, islam och slaveri i Sverige, i allt från sjömansvisor till avhandlingar. Till centrala forskningsuppgiften hör att fördjupa kunskapen om konsulernas och Levantiska kompaniets aktiviteter i Medelhavsvärlden, och särskilt Sveriges inblandning i den trans-Mediterrana slavhandeln. Andra centrala frågor behandlar Nordafrika och Levanten som en mötesplats, eller ”entangled space”, och vad detta innebar för människors syn på livet, på kunskap och på tillvaron i allmänhet under 1700-talet.

Kontakt: joachim.ostlund@hist.lu.se